ITALIEN (Repubblica italiana/Italy)


Statsskick:
Republik.
Yta: 301 340 km².
Huvudstad: Rom (Roma).
Invånarantal: Ca 62 miljoner.
Språk: Italienska.
Religion: Kristendom.
Valuta: Euro.
Visumtvång för svenska medborgare: Nej.
Tidsskillnad (svensk vintertid): Ingen.


ROM - Caput mundi (världens huvudstad)

Den historiska och varma italienska huvudstaden lockade i det svenska höstrusket.
Rom grundades redan under antiken, 21 april år 753 före Kristus. Staden är uppkallad efter grundaren Romulus som enligt sägnen uppfostrades tillsammans med sin tvillingbroder Remus av en varghona.
År 509 f.Kr utropades republiken Rom och sedan dess leder alla vägar hit...
Det var här som Brutus förådde Julius Caesar år 44 f.Kr. Floden Tibern gör sig hela tiden påmind liksom stadens sju kullar Palatinen, Capitolium, Aventinen, Caelius, Esquinilen, Quirinalen och Viminalen. Dessa sju kullar utgör Roms historiska centrum (Centro Storico) och det är här man finner sevärdheter som Forum Romanum och Colosseum.
Öster om floden Tibern är flera sevärdheter som exempelvis Pantheon, Spanska trappan, Fontana di Trevi och Piazza Navona koncentrerade och ligger på promenadavstånd från varandra.
På Tiberns högra strand ligger världens minsta land – Vatikanstaten. Det 400 kvadratmeter stora landet inrymmer hela den katolska kyrkans hjärta med påvens högsäte Peterskyrkan i centrum.

Rom blev Italiens huvudstad när staden intogs av frihetskämpen och nationalisten Garibaldis trupper 1870 och landet enades. Under fascistledaren Mussolini bredde staden ut sig söder om Forum och området Esposizione Universale Romana (EUR) skapades.
Rom har i över två årtusenden lockat till sig krigsherrar, konstnärer, tänkare, pilgrimmer och resenärer. Rom erbjuder religiösa praktverk liksom antika lämningar och sevärdheter. För den matintresserade finns oändliga gastronomiska skatter att upptäcka bland stadens restauranger, trattorior, kaféer och pubar. Och då har jag inte ens nämnt kaffet eller det italienska vinet...


Rom - Alla vägar leder hit...

Efter en underbart god och traditionsenlig kaffe latte på Joe & The Juice på Landvetter blev det dags att kliva ombord planet som skulle ta mig ner till Rom.


Frukost på Joe & The Juice, Landvetter Airport.

Med en kort mellanlandning i Frankfurt så landade Lufthansas flight tidsenligt på Rom-Fiumicino flygplats. Detta är Italiens största flygplats och är även känd som Leonardo da Vinci-Fiumicino flygplats. Flygplatsen ligger 35 kilometer utanför Rom och nås enklast med expresståg, taxi eller buss. Pendeltåg (FL1) till och från flygplatsen kostar åtta euro in till någon av de större tågstationerna. Därifrån får man sedan byta till tunnelbana, taxi eller promenera beronde på var i Rom ens boende ligger. Taxi tar drygt en timma in till centrala Rom och kostar över 50 euro enkel väg.
Jag valde det snabbaste alternativet, tåget Leonardo Express som på knappt 35 minuter tog mig från flygplatsen till Roms centralstation Termini. En enkelbiljett kostade 14 euro (137 kronor i oktober 2016).
Biljett köper man från en biljettmaskin, man betalar antingen med kontanter eller med kort. Tydliga och enkla instruktioner på både italienska, engelska, tyska och ytterligare några språk gör köpet till en barnlek. Glöm, inte att stämpla biljetten i en stämpelmaskin innan du kliver ombord! Ej stämplad biljett är ogiltig och vid kontroll riskerar man att få betala böter/tilläggsavgift.
Tågstationen Termini (Stazione Termini) är landets största järnvägsstation och den näst största i Europa (efter Paris Gare du Nord). Termini är även knutpunkt för Roms tunnelbanelinjer A och B.


Stazione di Roma Termini.

På stationen patrullerade soldater med toppmoderna automatkarbiner (Beretta ARX160). Det skulle senare visa sig att över hela Rom var soldater utplacerade för att snabbt sättas in i händelse av en terroristattack eller annat angrepp.

När jag kom ut från stationsbyggnaden regnade det. Efter ett knappt tiotal steg kom det fram en försäljare som ville sälja mig ett paraply. Jag höll tummarna att regnet snart skulle avta och traskade vidare.


Promenad i ett regnigt Rom...

Då jag enbart reste med handbagage hade jag all min packning i en liten ryggsäck, så otroligt mycket smidigare än att släpa runt på en resväska. Jag köpte lunch bestående av en smörgås med porchetta för tre euro på det lilla gatuköket Er Buchetto på Via del Viminale 2F.


Er Buchetto på Via del Viminale 2F.

Porchetta är en klassisk italiensk maträtt av utbenad och grillad gris fylld med örter, fänkål, rosmarin och vitlök. I detta fallet var porchettan gjord på spädgris och sedan grillad över öppen eld. Jag åt min smörgås medan jag fortsatte i regnet och ångrade att jag inte köpte två...
Från en tvärgata kom jag fram till det stora torget Piazza della Repubblica. Torget domineras av den stora fontänen La fontana delle Naiadi, prydd med fyra najader. Vid torget ligger det femstjärniga lyxhotellet Boscolo Exedra Rome. Det var här som skådespelaren James Gandolfini dog i en hjärtattack i juni 2013.

Bakom fontänen står barockkyrkan Santa Maria degli Angeli e dei Martiri från 1562. Kyrkan är uppförd i ett tidigare romerskt kallbadhus. Jag passerade förbi lyxhotellet The St. Regis Rome som öppnade redan 1894. Hotellet förekommer bland annat i filmen The Talented Mr. Ripley från 1999.


The St. Regis Rome.

Då jag kom fram till min nästa punkt på min dagsplanering visade det sig att kyrkan Santa Maria della Vittoria var stängd och skulle inte öppna förrän om några timmar. Istället styrda jag stegen mot torget Piazza Barberini, uppkallat efter den italienske skulptören, arkitekten och konstnären Giovanni Lorenzo Bernini (1598 - 1680). Mitt på torget står Tritonfontänen (Fontana del Tritone) som uppfördes av Bernini 1642 – 43 på uppdrag av påven Urban VIII.
I filmen Änglar och demoner är kyrkan Santa Maria della Vittoria flyttad till detta torg, men i verkligheten ligger kyrkan 500 meter därifrån.

Kom fram till Spanska trappan medan regnet föll från den smutsgrå himlen. Spanska trappan (Scalinata di Trinità dei Monti) hör till en av stadens mest kända sevärdheter och har på svenska och engelska fått sitt namn efter torget Piazza di Spagna nedanför trappan. Trappan leder från Piazza di Spagna till kyrkan Santissima Trinità dei Monti från 1585. Spanska trappan består av sammanlagt 138 trappsteg fördelade på tre sektioner.
Spanska trappan stod färdig 1725. Trappan öppnade så sent som i september 2016 efter elva månaders renoveringsarbeten som kostat uppemot 1,5 miljoner euro.


Spanska trappan (Scalinata di Trinità dei Monti) i Rom.

Trappan fungerar som en stor samlingsplats och trängseln var stor med besökare som fotograferade och tog ”selfies” med för ändamålet djävulens påfund ”selfie-pinnar”. Jag tog mig nedför trappan utan att få ögonen utpetade av dessa förbannade metallpinnar. På Piazza di Spagna står fontänen Fontana della Barcaccia formad som en båt. Fontana della Barcaccia är gjord av Pietro Bernini (far till den berömde Giovanni Lorenzo Bernini) och stod klar 1629. Spanska trappan är en naturlig samlingsplats och förekommer bland annat i filmerna Prinsessa på vift (Roman Holiday) från 1953 med Audrey Hepburn och Gregory Peck och The Talented Mr Ripley med Matt Damon och Gwyneth Paltrow från 1999.

Inte mer än 150 meter från spanska trappan ligger Hotel Panda som skulle bli mitt hem de kommande dagarna. En enkel port på Via della Croce nummer 35 ledde till receptionen på andra våningen. Jag checkade in och fick nyckeln till rum 17. Rummet bestod av en enkelsäng, en garderob och ett handfat samt ett litet fönster med en tråkig utsikt mot en kal husfasad. Dusch och toalett låg i korridoren och delades med andra rum. I rumspriset ingick wi-fi men ingen frukost.


Hotel Panda, Via della Croce.

Efter en kort stund befann jag mig på Roms kullerstensgator igen... Ett stenkast från Spanska trappan ligger Antico Caffè Greco, stadens äldsta kafé från 1760.


Antico Caffè Greco från 1760.

Jag slog mig ner vid ett ledigt bord och efter en kort stund blev jag tilldelad en meny. Jag var förberedd på de höga priserna men att en öl skulle gå på över 150 kronor kom ändå som en överaskning. Jag beställde in en liten skvätt ginsengkaffe för den nätta summan sju euro koppen (68 kronor). Kaffet som smaksatts med ginsengrot smakade förvånansvärt bra och kan rekommenderas.


En kopp kaffe för 68 kronor...

Här har storheter och kändisar som bland annat Buffalo Bill, Nikolaj Gogol, Goethe, H.C. Andersen och Casanova fikat. Caffé Greco är efter Caffè Florian i Venedig (från 1720) det äldsta kaféet i Italien. 

Med regnvåta kullerstenar under mina fötter fortsatte jag att upptäcka Rom. Sneddade över torget Piazza Borghese som användes som inspelningsplats för komedin When In Rome från 2010. Fontänen ”Fountain of Love” som spelar en stor roll i filmen var bara en modell och står inte kvar.

Trots att jag är mer av ett Lamborghini-fan gjorde jag ett besök i Ferrari Store Roma på Via Tomacelli 147. I butikens två våningar kan man köpa kläder, skor, kepsar, leksaker, pennor, kaffemuggar, klockor och annat med den berömda Ferrari-loggan på. Här finns även en av Ferraris Formel 1-bilar att beskåda.


Ferrari Store Roma.


Scuderia Ferrari F1.

Gjorde ett återbesök till kyrkan Santa Maria della Vittoria vars stora träportar nu var upplåsta.
Santa Maria della Vittoria (Chiesa di Santa Maria della Vittoria) uppfördes mellan 1608 och 1620. I kyrkan finner man den vackra skupturen Den heliga Teresas extas av barockkonstnären Bernini. Skupturen, föreställandes helgonet Teresa av Ávilas vars hjärta penetreras av en ängel hållandes Den gudomliga kärlekens pil, gjordes mellan 1647 och 1652.


Berninis "Den heliga Teresas extas".

Även taket är utsmyckat med vackra målningar och skulpturer. Santa Maria della Vittoria förekommer i filmen Änglar och Demoner där Robert Langdon (Tom Hanks) hittar den tredje mördade kardinalen.


Santa Maria della Vittoria (Chiesa di Santa Maria della Vittoria).

Jag styrde stegen tillbaka mot Piazza di Spagna och Spanska trappan.
En av Roms främsta shoppinggator är Via del Babuino. Gatan kantas av butiker och små ateljéer. Parallellt med Via del Babuino går den smala och charmiga gatan Via Margutta. Jag stannade till utanför porten till nummer 51 på Via Margutta som fick föreställa Joe Bradleys (Gregory Peck) lägenhet i filmen Prinsessa på vift från 1950.


Joe Bradleys lägenhet i filmen "Prinsessa på vift".

En kort bit därifrån, på nummer nr 110, bodde regissören Federico Fellini och hans fru Giulietta Masina.
Via del Babuino slutar vid det stora torget Piazza del Popolo. Mitt på torget står en 24 meter hög (36 meter med fundamentet inräknat) egyptisk obelisk. Obelisken fördes till Rom år 10 före Kristus på order av kejsar Augustus. Offentliga avrättningar genomfördes på torget fram till 1826.


Piazza del Popolo.

I anslutning till torget står de två tvillingkyrkorna Santa Maria dei Miracoli och Santa Maria di Montesanto.
På torgets motsatta sida står Porta del Popolo, denna port från 1475 går genom ett stycke av den antika Aurelianusmuren.
Till höger om Porta del Popolo står kyrkan Basilica di Santa Maria del Popolo som gett torget dess namn. Kyrkan uppfördes av påven Paschalis II år 1099. Kyrkan utvidgades år 1227 och byggdes om helt mellan åren 1472 – 1477. 


Basilica di Santa Maria del Popolo.

Inne i kyrkan finns två verk av den italienske barockmålaren Caravaggio – "Paulus konvertering på vägen till Damaskus" från 1600 och "Petrus korsfästelse" från 1601. Tavlorna hänger i ett litet mörkt kapell och för att tända ljuset i en minut var man tvungen att lägga i en euro i en automat.


Caravaggios "Paulus konvertering på vägen till Damaskus" och "Petrus korsfästelse".

Kyrkan Santa Maria del Popolo förekommer i filmen Änglar och Demoner. Det är här som professor Langdon finner den förste mördade kardinalen.

Från Piazza del Popolo fortsatte jag längs Via di Ripetta.
Jag kom fram till den stora basilikan Santi Ambrogio e Carlo al Corso (mer känd som enbart San Carlo al Corso) från 1669. Trots basilikan storlek och dess centrala läge var det nästan folktomt.
Jag fascineras av vackra byggnader som exempelvis utsmyckade och dekorerade kyrkor. San Carlo al Corso var inget undantag och dess interiör var verkligen storslagen.
Den norske kungen Olof den helige (Olav den hellige) har tillägnats ett eget kapell i basilikan.


Olof den helige, målning av Pius Welonski.

Ett av Roms absoluta måsten är det antika templet Pantheon. Pantheon (från grekiskans pan och theos, ”allt” och ”gud”) uppfördes som en helgedom åt alla gudar cirka år 115 – 125 av kejsar Hadrianus. På platsen stod ett tidigare tempel byggt år 27 före Kristus. Pantheon blev kyrka år 609 och fick namnet Santa Maria ad Martyres. Sedan renässansen har Pantheon använts som gravkyrka, här ligger storheter som målaren Rafael och flera italienska kungar begravna.


Pantheon - över 1 890 år gammalt...

Pantheon domineras av den enorma kupolen var diameter är hela 43 meter. Takhöjden är även den 43 meter. Kupolen var i över tusen år den största i Europa. Kupolens ljusöppning, oculus, mäter hela nio meter i diameter.
Pantheon är en av världens mest storslagna byggnader och har blivit själva sinnebilden av perfektion.

Inskriptionen på Pantehons portik lyder: M·AGRIPPA·L·F·COS·TERTIUM·FECIT. (Marcus Agrippa, Lucius son, konsul för tredje gången, lät bygga detta).


Pantheon - Ett arkitektoniskt mästerverk.

Pantheon är öppet för besökare från 09:00 – 19:30 (18:00 på söndagar) och besöket är gratis.

Rom erbjuder flera absoluta måsten förutom antika tempel. Italiensk glass, gelato, är lika gott som beroendekallande. Att utse stadens bästa glassbar är lika svårt som att medla fred i Mellanöstern men ett namn som dyker upp på alla listor är Giolitti. Detta är en av Roms mest kända glassbarer och familjen Giolitti har serverat sagolikt god glass sedan 1890.
Giolitti, inte långt från Pantheon, har öppet alla dagar i veckan fram till klockan 01.00. Man betalar först i en liten kassa och visar sedan upp kvittot för personalen bakom glassdisken. Inredningen är vacker och gammaldags och förhöjer trivselfaktorn. Förutom glass finns här utsökta bakverk och kaffe för den som önskar.
Priserna är höga men glassen är gudomlig. Det var svårt att välja mellan de 60 olika smakerna men jag kan verkligen rekommendera deras chokladglass liksom deras tiramisuglass.


Gelato på Giolitti är lika italienskt som pizza och pasta.

Jag promenerade planlöst omkring en god stund längs de smala gränderna och bakgatorna. Längs Via dei Portoghesi passerade jag huset med nummer 18. Det var här som Julia Roberts rollfigur Liz Gilbert bodde i filmen Eat Pray Love (Lyckan, kärleken och meningen med livet) från 2010. Promenaden fortsatte västerut och jag kom fram till det stora och imponerande torget Piazza Navona. Torget är uppfört på platsen för Dominatianusstadion (Stadio di Domiziano) från år 86 e.Kr. Piazza Navona är en perfekt plats att besöka kvällstid då fontänerna på torget är vackert upplysta.


Roms trevliga torg Piazza Navona.

Den främsta av torgets fontäner är Fontana dei Quattro Fiumi (De fyra flodernas fontän), ritad av Bernini och uppförd 1651 på uppdrag av påve Innocentius X. Mitt i fontänen står en antik obelisk. En viktig scen i thrillern Angel & Demons (Änglar och demoner) från 2009 utspelar sig i just Fontana dei Quattro Fiumi. Förutom den ståtliga Fontana dei Quattro Fiumi står det ytterligare två fontäner på torget. På Piazza Navonas södra ände står Fontana Del Moro (Moriska fontänen) och på den norra änden står Fontana del Nettuno (Neptunus fontän).
På torgets västra långsida står barockkyrkan Sant'Agnese in Agone (Chiesa di Sant'Agnese in Agone) som började uppföras 1652. Sant'Agnese in Agone är tillägnad helgonet Agnes vars kranium förvaras i ett särskilt kapell i kyrkan. Jag gjorde ett kortare besök i den stora barockkyrkan. En enkel lapp förklarade på både italienska och engelska att fotografering var förbjuden. Det är framför just Sant'Agnese in Agone som Julia Roberts äter glass i filmen Eat Pray Love (Lyckan, kärleken och meningen med livet).


Sant'Agnese in Agone (Chiesa di Sant'Agnese in Agone).

Missa inte att gå vilse med flit i de trevliga små kvarteren bakom torget. Det hör till att sedan avnjuta ett eller fyra glas rött italienskt kvalitetsvin på någon av alla uteserveringar i närheten. Det är då som Rom blir som mest underbart!

Jag slog mig ner vid ett ledigt bord på Ristorante Santa Lucias uteservering på Largo Febo 12, inte många steg från Piazza Navona. En kypare tog upp min beställning som blev färsk italiensk pasta (tagliatelle) med riven svart tryffel. Jag sköljde ner maten med ett glas rött. Det ställdes fram nybakat bröd och frasiga brödpinnar (grissini). Kyparen dök upp med min tallrik och rev sedan en stor svart tryffelsvamp över den rykande pastan vilket visade sig vara en utsökt kombination! Vill du bli skjuten på plats så frågar du efter ketchup till pastan...


Tagliatelle med svart tryffel på Ristorante Santa Lucia.

Notan slutade på 38 euro. Ristorante Santa Lucia är något dyrare än genomsnittet men du kommer onekligen bli belåten. Denna trevliga lilla restaurang förekommer också i filmen Eat Pray Love.


Ristorante Santa Lucia på Largo Febo 12.

Efter middagen styrde jag åter stegen över Piazza Navona som är som vackrast efter skymningen. Passerade även Panthenon och beskådade underverket en lång stund från utsidan. Inte många hundra meter från Pantheon ligger ytterligare en av stadens främsta sevärdheter, nämligen den berömda fontänen Fontana Di Trevi.
Fontänens bassäng anlades 1640 men det skulle dröja till 1762 då fontänen var fullbordad med skulpturer och åskådarplatser. Fontana di Trevi blev världsberömt efter att Anita Ekberg badade i fontänen i en scen i Federico Fellinis film Det ljuva livet (La Dolce Vita) från 1960. Observera att ta ett dopp i Fontana di Trevi är strängeligen förbjudet!


Fontana Di Trevi.

Enligt tradition skall man kasta i ett mynt i fontänen och man är garanterad att återkomma till Rom. Varje år slängs en bra bit över 1 miljon euro (10 miljoner kronor) i fontänen. Pengarna går till välgörenhetsorganisationen Caritas.

Följande morgon steg jag upp samtidigt som de första solstrålarna slog emot husfasaderna på gatan utanför. Då jag passerade Pantheon vid niotiden på morgonen hade jag stället i stort sätt för mig själv. Jag började dagen som en typisk romare med en rykande het kopp espresso. En espresso på berömda Sant'Eustachio Il Caffè kostade tre euro men bättre kaffe är svårt att hitta.


Sant'Eustachio Il Caffè serverar utsökt espresso.

Ett av stadens mindre kända sevärdheter är Largo di Torre Argentina. Denna öppna plats med romerska ruiner gömmer ett katthem för övergivna katter. Är man på besök i staden och älskar katter kan man för en symbolisk summa besöka parken med alla söta katter. Du kommer garanterat få bra kort på söta katter bland tusenåriga ruiner.


Largo di Torre Argentina.

Drygt hundra meter från Largo di Torre Argentina ligger det lilla torget Piazza Mattei med den vackra Sköldpaddefontänen (Fontana delle Tartarughe). Fontänen uppfördes mellan 1581 och 1588 på uppdrag av adelsfamiljen Mattei.


Werner framför Fontana delle Tartarughe på Piazza Mattei.

Det gigantiska skrytbygget Viktor Emanuel-monumentet (Monumento Nazionale a Vittorio Emanuele II) uppenbarade sig framför mig. Detta nationalmonument är uppfört till kung Viktor Emanuel II:s ära. Arbetet påbörjades 1885 och slutfördes 1911, nätt och jämnt i tid för femtioårsfirandet av nationens födelse.


Monumento Nazionale a Vittorio Emanuele II.

Knappt 100 meter snett bakom Viktor Emanuel-monumentet leder den breda trappan La Cordonata till Capitolium, den minsta av Roms sju kullar.


La Cordonata, utformad av självaste Michelangelo.

Idag står här Senatspalatset och Kapitolinska museerna (Musei Capitolini). Detta är ett av världens äldsta museer och här finns världsberömda konstskatter. Inträdet är femton euro för vuxna (utan audioguide) och inträdesbiljetten inhandlas i biljettkassan belägen till höger om själva entrén. Efter att ha passerat en metalldetektor och min väska genom en röntgenmaskin släpptes jag in i museet. Här kan man gå omkring i timmar men jag beslöt mig för att pricka av de mest kända konstskatterna;


Berninis skultur ”Medusa” från 1630-talet.


Kapitolinska Venus.


Törnutdragaren.


Den kapitolinska varginnan med de diande Romulus och Remus (Lupa Capitolina).

Den kapitolinska varginnan syns bland annat på allt från polisernas mössmärken till fotbollsklubben AS Romas emblem.
En brunch på museets utomhusterrass fick avsluta mitt besök.

Ett tips är att förköpa biljetter till de största sevärdheterna i Rom. Min förköpta biljett till både Colosseum, Forum Romanum och Palatinen kostade 14 Euro (137 kr). Med denna biljett var jag garanterad inträde och behövde inte stå i någon lång biljettkö.
Forum Romanum (Foro Romano) var det antika Roms politiska och kulturella centrum och ligger vid foten av kullen Palantinen. Idag består det enorma området av mängder med imponernade ruiner. Det är inte svårt att föreställa sig hur området såg ut under romarriket med fullt av liv och rörelse på kullerstensgatorna. Här har varje gruskorn en historia!


Forum Romanum - Det antika Roms politiska och kulturella centrum.

Majoriteten av dagens byggnader uppfördes under kejsarna Julius Ceasar och Augustus tid men de äldsta byggnader härstammar från omkring år 500 f.Kr. Ett av de mest imponerande byggnadsverken är triumfbågen Septimius Severus-bågen som uppfördes år 203 e.Kr. Bågen har tre öppningar.

I anslutning till Forum Romanum reser sig kullen Palantinen (Palatino) som var ett av Roms förnämsta bostadsområden. Här lät flera kejsare uppföra sina palats. Härifrån har man en utmärkt utsikt över både Forum Romanum och Roms modernare stadsdelar.

Inte många minuters gångväg från Forum Romanum ligger Roms mest ikoniska byggnadsverk – Colosseum. Detta var den största amfiteatern i det romerska riket och ett av de största byggnadsverken under antiken. Colosseum har fått sitt namn efter de kolosstatyer som förr stod i närheten av amfiteatern. Omkring år 72 e.Kr. lät kejsare Vespasianus påbörja uppförandet av Colosseum och byggnadsverket stod klart år 80.
Colosseum har en längd på 188 meter, en bredd på 156 meter och en totalhöjd på 48,5 meter. Omkretsen är hela 527 meter! Minst 50 000 personer fick plats för att beskåda de blodiga gladiatorspelen. Missa inte att se Ridley Scotts mästerverk Gladiator!


Roms mest storslagna byggnadsverk – Colosseum.

Utanför Colosseum var det fullt av liv och rörelse. Guidade turistgrupper trängdes bland försäljare och gatuartister. Undvik de löjliga karlarna som iklädda falsk romersk soldatmundering och beväpnade med plastsvärd (fniss) vill att du ska fotografera dig tillsammans med dem. Sedan vill de ha en massa euro, för att köpa ett riktigt svärd eller!?

Kön in till amfiteatern var lång. I och med att jag köpt biljett på Internet fick jag tillträde till en snabbkö istället. Bara att slippa stå i kö en timme eller två var värt de få extra euro jag fick betala. Innan jag släpptes in var jag tvungen att genomgå en säkerhetskontroll. All vätska var förbjudet att ta med sig in, drick upp eller häll ut!

Det var en mäktig känsla att promenera omkring på denna historiska plats. Man kunde med enkelhet föreställa sig skådespelen på arenan och känna historiens vingslag. Jag kom på mig själv att uttala Maximus (Russell Crowe) ord från Ridley Scotts storfilm ”Gladiator” - ”Are you not entertained?
Colosseum var en riktig höjdpunkt att besöka i verkligheten och är ett absolut måste för varje besökare i staden.


- I'm entertained!

Utanför Colosseum reser sig den mäktiga Konstantinbågen (Arco di Costantino). Denna triumfbåge uppfördes år 315 e.Kr till minne av kejsar Konstantins seger över Maxentius vid Pons Milvius år 312 e.Kr.


Konstantinbågen (Arco di Costantino) från år 315.

Jag fortsatte österut längs med den trevliga kullerstensbelagda gatan Via di San Giovanni in Laterano. Jag avnjöt lunch på restaurang Caffe San Clemente. Denna enkla restaurang visade sig vara ett lyckokast!


Caffe San Clemente på Via di San Giovanni in Laterano.

Jag slog mig ned vid att de få lediga borden i lokalen. Jag beställde in en pizza med tomatsås, mozzarella och kryddstark salamiröra från Kalabrien.  Det var rejält sting i pizzan! Nygräddad pizza tillsammans med ett glas italienskt rödvin visade sig vara en vinnande kombination. Notan slutade på 13,50 euro.


Nygräddad pizza och italienskt rödvin är en vinnande kombination.

 


 

 

Fortsättning på min reseskildring