RYSSLAND (Rossijskaja Federatsija/Russian Federation)


Statsskick:
Republik.
Yta: 17 075 200 km² (världens största land).
Huvudstad: Moskva.
Invånarantal: Ca 144 miljoner.
Språk: Ryska.
Religion: Rysk-ortodox.
Valuta: 1 Rysk rubel = 100 kopek.
Visumtvång för svenska medborgare: Ja.
Tidsskillnad (svensk vintertid): +2h till +11h då landet ligger i nio olika tidszoner.


RYSSLAND

Sankt Petersburg och Moskva

Den ryska björnen, en gång i tiden en svuren fiende i Öst. Sedan föll Järnridån och Kalla kriget tog slut och genast kändes världen med ens ljusare, bättre och friare.
Nu har dock björnen, denna gång i skepnaden av president Putin, vaknat och börjat med sitt vapenskrammel.
Så sent som veckan innan mitt besök i Ryssland kränkte två ryska attackplan, av modellen Su-24, svenskt luftrum.
Två veckor efter min hemkomst sattes svensk militär in efter misstänkt undervattensaktivitet i Stockholms skärgård. Allt tydde på att det rörde sig om en rysk miniubåt...

Under min militärtjänstgöring som fältjägare var det ryssen som var vår störste fiende (den lede fi).
Jag kan fortfarande hantera en rysk Kalashnikovkarbin och utan större brytning väsa; "Ruki vverh! Davai davai"! (Upp med händerna! Fort fort!)...
Men beväpnad med en kamera istället för en Ak 5:a skulle jag nu besöka Rysslands två största städer - Moskva och Sankt Petersburg.


Putin och Drutten (Cheburashka) kommer båda från Ryssland.

Att boka flygbiljetter och åka till Ryssland dagen därpå fungerar inte då landet envisas med att kräva visum av svenska medborgare. Och visum är inget som man får på en eftermiddag...
Att söka visum till Ryssland på egen hand är en smula krångligt men långt ifrån omöjligt. Har man både tid och tålamod är det bra att veta att visum söker man på plats på antingen ryska ambassaden i Stockholm eller på ryska konsulatet i Göteborg. Se till att vara ute i god tid, jag rekommenderar att man söker visum minst fyra veckor innan planerad avresa. Ett turistvisum som gäller för 30 dagar kostar i dagsläget 555 kronor (330 kronor för konsulär handläggning plus 225 kronor i serviceavgift).
För att söka visum måste dock flera handlingar och dokument lämnas in;

  • Korrekt ifylld visumansökan som man fyller i via Internet. Alla frågor i ansökan skall besvaras och ej korrekt ifyllda ansökningar handläggs. Det finns heller inget utrymme för några korrigeringar utan då måste man skicka in en ny visumansökan.
  • Ett giltigt pass som måste gälla minst sex månader efter förfallodagen. Passet måste också ha minst två tomma sidor då visumet klistras in i passet.
  • Ett nytaget passfoto i färg med måtten (35 x 45 mm) som sedan klistras fast i visumformuläret/visumansökan.
  • Ett intyg från sitt försäkringsbolag att man under hela vistelsen i Ryssland har en giltig reseförsäkring. Detta intyg skall vara i original (mycket viktigt!), skrivet på engelska, vara underskrivet av en anställd på försäkringsbolaget samt ha en stämpel där försäkringsbolagets namn framgår. På detta intyg skall det tydligt framgå för vem försäkringen gäller och även giltighetstiden. De flesta större försäkringsbolag vet vad du pratar om då du ber om ett så kallat ”Rysslandsintyg”.
  • Inbjudan (Turistbekräftelse/Bekräftelse avseende utländskt turistmottagande) av en auktoriserad (det vill säga registrerad hos Rysslands Utrikesdepartement) rysk resebyrå eller hotell i Ryssland . Denna inbjudan skall innehålla den sökandes fullständiga namn, födelsedatum, passnummer, inrese- och utresedatum, resplan (de städer i Ryssland som skall besökas), den ryska resebyråns eller hotellets registrerings- och referensnummer samt stämpel och underskrift av en auktoriserad person. Denna inbjudan behöver inte vara i original utan en faxkopia eller utskrift från datorn gäller.
  • Voucher (oftast kallat bekräftelse eller ”Tourist voucher”) är ett tillägg till inbjudan och fås från samma resebyrå/hotell som inbjudan. Detta intyg bekräftar att du har betalt för alla hotellnätter/logi under din vistelse i Ryssland. Inbjudan samt vouchern skall vara underskriva av samma person och datumen i dessa två dokument måste sammanfalla med datumen i din visumansökan och i intyget som bekräftar reseförsäkringens giltighet.

Man måste registrera sitt visum då man kommit in i Ryssland. Vanligtvis sköts detta av hotellet där man bor. Registreringen ska ske inom 72 timmar från det att man kommit in i Ryssland. Vid vistelse kortare än 72 timmar behöver man ej registrera sitt visum.
För att slippa allt pappersarbete och krångel med att skaffa visum till Ryssland reser de flesta genom en svensk resebyrå. Detta kostar några hundralappar extra men då ordnar resebyrån med alla formaliteter och pappersarbete.

Själv ordnade jag med visum genom resebyrån BaS International i Stockholm. BaS Internationals kostnad för att ordna visum för svenska medborgare är 900 kronor (i september 2014). Resebyrån hjälpte mig även med bokningen av två hotellnätter i Sankt Petersburg.

Torsdagen 25 september 2014 körde jag ut mot Landvetter flygplats som många gånger förr... Då jag dagen innan checkat in via SAS hemsida och samtidigt skrivit ut mitt boardingcard och endast reste med handbagage var det bara att styra stegen direkt mot säkerhetskontrollen. Så otroligt smidigt!
Jag klev ombord SAS flight 152 mot Stockholm Arlanda. På Arlanda bytte jag flyg till SAS flight 732 med destination Sankt Petersburg. Restiden från Stockholm till Sankt Petersburg var inte mer än en timme och 20 minuter.

Sankt Petersburg ligger vid Finska viken, knappt 70 mil från Stockholm. Dock är tidsskillnaden två timmar (så glöm inte att ställa fram klockan).
Planet landade på Pulkovoflygplatsen (IATA-kod: LED) och vädret var strålande. Flygplatsen är belägen knappt 25 kilometer från Sankt Petersburgs centrum och är Rysslands tredje största flygplats.
Jag fick visa upp mitt pass i en passkontroll innan jag släpptes in i världens största land. Ryssland blev det 55:e landet som jag besökt.

Precis utanför ankomsthallen stod flera vita minibussar (så kallade marshrutka/marshrutnoe taksi). Jag hoppade in i en minibuss med nummer 39. Med stora gula bokstäver på fönsterrutan stod det att minibussen körde till tunnelbanestationen Moskovskaya. Resan kostade endast 36 rubel (sju kronor i september 2014). Då Moskovskaya var slutdestinationen var det bara att kliva ur samtidigt som de sista passagerarna.
Jag hamnade framför det stora Moskovskayatorget (Moskovskaya Ploshad) som pryds av en sexton meter hög staty föreställandes Vladimir Lenin. Bakom statyn står den enorma kontorsbyggnaden The House of Soviets (Dom Sovetov) som uppfördes i slutet av 1930-talet i Stalinistisk arkitektur. På det stora torget var det fullt med folk som njöt av det vackra vädret.

Från Moskovskayatorget är det inte många meter till tunnelbanestationen Moskovskaya. Stationen ligger på på Sankt Petersburgs tunnelbanesystems linje 2 (Blå linje).
De första planerna på en tunnelbana (Metro) i Sankt Petersburgs väcktes redan 1899. Dock blev byggandet kraftigt försenat på grund av de två världskrigen bröt ut liksom den ryska revolutionen. Först 1955 kunde den första linjen öppnas.
Idag består tunnelbanesystemet av 62 stationer fördelade på fem linjer; Linje 1 (Kirovsko-Vyborgskaya) som är röd, linje 2 (Moskovsko-Petrogradskaya) som är blå, linje 3 (Nevsko-Vasileostrovskaya) som är grön, linje 4 (Pravoberezhnaya) som är orange och slutligen linje 5 (Frunzensko-Primorskaya) som är lila.
Sankt Petersburgs tunnelbana är världens djupaste (men världens djupaste tunnelbanestation ligger i Kiev, Ukraina) och mycket effektiv. Du behöver inte vänta länge på ett tåg då de anländer med två till tre minuters mellanrum.
Tunnelbanan håller öppen från ungefär 05:45 till ungefär 00:30.


S:t Petersburg Metro.

På stationen köpte jag sju polletter, så kallade ”zheton”, för 196 rubel (28 rubel styck vilket motsvarar drygt fem kronor). En resa kostar en pollett och man lägger polletten i spärren för att komma igenom. Då personalen i biljettluckorna i de allra flesta fall inte pratar engelska så brukar det räcka med att man visar med fingrarna hur många polletter man önskar. Priset får du antingen reda på genom att personen i biljettluckan visar summan på en miniräknare eller så slänger du bara fram några hundra rubel.
Jag passerade spärren och fortsatte ner i underjorden med hjälp av en lång rulltrappa. Från Moskovskayastationen (linje 2/blå) åkte jag sex stationer till Sennaya Ploshchad. Där bytte jag till Spasskayastationen på linje 4 (orange) och åkte två stationer till Ploshchad Alexandra Nevskogo II. Från tunnelbanestationen var det en kort promenad till mitt hotell.  

Hotel Moskva är ett trestjärnigt turisthotell inrymt i en enorm byggnad alldeles vid Alexander Nevskijtorget och floden Neva. Hotel Moskva ligger alldeles i ena änden av den drygt 4,5 kilometer långa huvudgatan Nevskij Prospekt (Nevsky Prospekt). Hotellet uppfördes 1977 och har sammanlagt 735 rum.


Turisthotellet Moskva i Sankt Petersburg.

Jag checkade in och fick nyckelkortet till rum 4153. Hotellet tog ut en avgift på 150 rubel 28 kronor) för att registrera min vistelse hos den ryska polisen.
Det var en mycket lång promenad genom oändliga korridorer tills jag slutligen kom fram till mitt hotellrum. Rummet var enkelt möblerat men till full belåtenhet. Gratis wifi ingick i rumspriset. Nu var det inte hotellrummet jag hade tänkt utforska utan gick istället ut i denna spännande och otroligt vackra storstad med sina världsberömda sevärdheter och rika historia.

Stadens gamla kvarter är uppsatt på Unescos världsarvslista och här finner man dussintals palats i barockstil och nyklassicism. Sankt Petersburg påminner om både Venedig och Amsterdam med sina många kanaler. Sankt Petersburg var huvudstad fram till revolutionen 1917 och här utspelar sig stora delar av Fjodor Dostojevskijs roman ”Brott och straff”. Om man besöker staden under sommarmånaderna kan man uppleva de så kallade ”vita nätterna” (Beliye Nochi). Midnattssol är ingen unik företeelse för just Sankt Petersburg men få städer hyllar dessa ljusa nätter så starkt som just här. Sankt Petersburg är den högst belägna storstaden i världen med över en miljon invånare och ligger på samma breddgrad som Uppsala.


Sankt Petersburg, så nära ändå så fjärran...

Sankt Petersburg grundades 1703 av tsar Peter den store (Pjotr Aleksejevitj Romanov) av Ryssland. Marken som staden grundades på hette Ingermanland och tillhörde kungariket Sverige men det var inget som varken störde eller skrämde Peter den store. Staden fick sitt namn efter Peter den stores skyddshelgon Petrus (Sankt Peter). Peter den store hade en vision att staden skulle bli en storartad stad helt ägnad åt konst och kultur.
1914 gick Ryssland med i första världskriget. Landet led stora förluster och den fattiga befolkningen började få nog. I mars 1917 abdikerar landets siste tsar, Nikolaj II. Istället infördes en provisorisk regering med säte i Vinterpalatset. Den erfarne revolutionären Vladimir Lenin utnyttjade situationen och tillsammans med bolsjeviker arbetade de för att landet istället skulle styras av sovjeter (arbetarråd).


Byst av Lenin i Moskvas tunnelbana.

På kvällen den 7 november (25 oktober enligt den julianska kalendern) 1917 startade statskuppen som i historieböckerna fått namnet Oktoberrevolutionen. Den stora kryssaren Aurora avfyrade ett löst kanonskott som signal att kuppmakarna kunde skrida till verket. Strategiska platser som stadens järnvägsstationer, post- och bankkontor liksom broar och huvudvägar togs över. Vinterpalatset intogs utan att i stort sätt ett endaste skott avlossades. Kuppen övergick till ett inbördeskrig som varade till 1922 då Sovjetunionen ersatte den ryska staten. Privata bostäder och egendom gjordes om till kommunala lägenheter, stadens ståtliga palats gjordes om till statliga kontor, flera kyrkor antingen revs eller användes till andra ändamål som exempelvis lagerlokaler och sovsalar. Stadens invånare sjönk drastiskt från närmare två miljoner år 1915 till endast 800 000 år 1920. Datumen för just denna period i historien kan vara mycket förvirrande eftersom man i Ryssland fram till år 1918 använde sig av den julianska kalendern, till skillnad från den gregorianska kalendern som används idag. Detta innebär att exempelvis Oktoberrevolutionen egentligen inträffade i november enligt den nutida (gregorianska) kalendern.


Hammaren och skäran.

1922 blir Josef Stalin (1878 – 1953) den förste generalsekreteraren i Sovjetunionens kommunistiska parti. Efter Lenins död 1924 övertog Stalin makten över landet som diktator. Stalin byggde upp en omfattande personkult kring sig själv och statyer av honom restes i praktiskt taget varenda stad i Sovjetunionen. Stalin inledde ett gigantiskt industrialiseringsarbete vilket gjorde Sovjetunionen till ett av världens största industriländer. Men i Stalins värld fanns det fiender överallt. Under åren 1936 till 1938 pågick ”Den stora utrensningen” vilket innebar en ohygglig terror både mot folket men även mot Stalins allierade, hans närmaste medarbetare och dess familjer. Säkerhetstjänsten NKVD fick på uppdrag av Stalin i uppgift att genomföra massarresteringar och massmord på så kallade ”antisovjetiska element”, bland annat avrättades hela den högsta militära ledningen. Eftersom fienden kunde finnas var som helst kunde den också vara vem som helst – ingen gick säker. Vanliga medborgare, partimedlemmar, militärer och till och med NKVD-agenter dödades. Oftast avrättades även släkt och vänner till offren om de inte arresterades och/eller deporterades till arbetsläger. I de enorma arbetslägren, som gick under namnet gulag, inhystes de som Stalin ville undanröja; politiska motståndare, etniska eller religiösa minoriteter, kriminella eller oskyldiga som råkat ut för Stalins utbredda angiverisystem och säkerhetspolisen NKVD:s terror. Behovet av arbetskraft ledde till massarresteringar av oskyldiga vilka alla sattes i arbete i lägren. Då de flesta av de som sattes i arbetslägren var bönder som saknade både utbildning och kunskap för det arbete de skulle utföra blev produktionstakten långsam. Fabrikschefer och ingenjörer straffades genom skenrättegångar och avrättades eller fängslades. Detta innebar att produktionen återigen blev lidande då de mest kompetenta och kunniga personerna dödades eller sattes i fängelse. Arbetet i gulaglägren var otroligt slitsamt och de svaga och sjuka sållades effektivt bort då maten fördelades beroende på prestationen hos den enskilde arbetaren. Många läger var placerade i Sibirien dit fångar deporterades. Då gulaglägren var placerade i ödemarken och områdena runtomkring var rikliga med både varg, björn och mygg behövdes inga murar eller kraftiga stängsel för att förhindra flykt. Sammanlagt arresterades omkring sju miljoner sovjetiska medborgare under de två år som den stora utrensningen skedde. Det stora flertalet skickades vidare till arbetslägren gulag. Man räknar med att uppskattningsvis en miljon människor dödades men denna siffra är både osäker och omdiskuterad.

Den 23 augusti 1939 slöts Molotov–Ribbentrop-pakten mellan Sovjetunionen och Tyskland vilket innebar att de två länderna tilläts att anfalla länder emellan dem utan att den andra parten i pakten skulle blandade sig i det. Pakten har fått sitt namn efter de båda ländernas utrikesministrar som skrev under avtalet, Sovjetunionens Vjatjeslav Molotov och Tysklands Joachim von Ribbentrop. I avtalet ingick även i hemlighet en uppdelning av Östeuropa. Finland , Estland, Lettland, Bessarabien (ett område mellan dagens Moldavien och Ukraina) samt östra Polen hamnade i Sovjetunionens intressesfär medan västra Polen och Litauen hamnade i den tyska. En vecka senare startade Andra världskriget då Tyskland anföll Polen i gryningen den 1 september 1939. Som en del av pakten invaderade i sin tur Sovjetunionen östra delen av Polen den 17 september. Därefter togs de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen över utan större motstånd. I november samma år krävde Sovjetunionen baser i Finland vilket inte accepterades av den finska regeringen. Som svar invaderade Sovjetunionen Finland den 30 november vilket innebar början på Finska vinterkriget. Till en början möttes Sovjetunionen av kraftigt motstånd från finnarna men till slut besegrades Finland efter drygt tre månaders strider.
Den 22 juni 1941 inleddes Operation Barbarossa vilket var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen.  Över 4,5 miljoner soldater från axelmakterna invaderade Sovjetunionen. Operation Barbarossa var den största militära operationen i mänsklighetens historia både till styrkornas storlek och antalet dödsoffer. Bara de civila dödsoffren i Sovjetunionen beräknas till långt över tolv miljoner... Tolv miljoner!
I samband med Operation Barbarossa under andra världskriget belägrades staden Leningrad (dagens Sankt Petersburg) av tyska styrkor. Belägringen varade i 871 dagar, från 8 september 1941 till 27 januari 1944. Belägringen av Leningrad anses som den mest förödande belägringen i världshistorien i antal stupade. Stadens tre miljoner invånare var nästintill helt omringade och få förnödenheter nådde in till staden. De flesta av stadens invånare dog inte på grund av tyskarnas beskjutningar utan av svält. Den akuta bristen på mat samt att temperaturen under vintermånaderna föll till minus 30 grader gjorde att människor antingen svalt eller frös ihjäl. Det rapporterades till och med om gäng som dödade och åt upp människor efter att allt annat att äta hade tagit slut i staden. 260 stadsbor dömdes sedan till fängelse för kannibalism. Uppskattningsvis en miljon civila dog under den nästan 900 dagar långa belägringen, en tredjedel av stadens ursprungliga befolkning!
Sovjetunionens Röda armé stod dock emot Tysklands Wehrmachts breda angrepp och Adolf Hitler lyckades aldrig besegrade Sovjetunionen. Däremot innebar Sovjetunionens motoffensiver till Berlins fall vilket i sin tur ledde till Tysklands kapitulation i maj 1945.
Efter andra världskriget hade Sovjetunionen erövrat östra Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien. Dessa länder gav sedan upphov till det kommunistiska Östblocket.

Staden hette Petrograd mellan 1914 och januari 1924. Staden bytte namn när första världskriget hade brutit ut, eftersom man inte ville att huvudstaden skulle ha ett tyskklingande namn när man stred mot tyskarna. Tre dagar efter Lenins död ändrar staden namn till Leningrad (den 24 januari 1924). Staden behöll namnet Leningrad fram till 1991 då namnet åter blev Sankt Petersburg.

Tunnelbanan är det absolut bästa och snabbaste transportmedlet i Sankt Petersburg. Från tunnelbanestationen Ploshchad Alexandra Nevskogo I på linje 3 (grön) åkte jag två stationer till Gostiny Dvor. Stationen är uppkallad efter varuhuset med samma namn. Gostiny Dvor uppfördes redan 1761 och är inte bara stadens äldsta varuhus utan också en av de äldsta i världen.


Varuhuset Gostiny Dvor på Nevsky Prospekt.

Gostiny Dvor är inrymt i en stor gul byggnad längs Sankt Petersburgs huvudgata Nevsky Prospekt och här finns i dagsläget ett hundratal olika butiker. Här är priserna långt ifrån låga men att titta kostar ingenting. Gostiny Dvor är öppet dagligen från klockan 10:00 – 22:00.
Mitt emot Gostiny Dvor, på andra sidan Nevsky Prospekt, ligger den vackra Sankta Katarinas Armeniska kyrka. Den ljusblåvita fasaden är vackert utsmyckad. Sankta Katarinakyrkan började uppföras 1771 och invigdes 1776.


Sankta Katarinas Armeniska kyrka.

Jag fortsatte längs den sammanlagt 4,5 kilometer långa Nevskijavenyn (Nevsky Prospekt) som är Sankt Petersburgs livliga huvudgata. Avenyn sträcker sig från Palatstorget (Dvortsovaja plosjtjad) till Alexander Nevskijtorget. Längs avenyn ligger butiker, kaféer, köpcenter, restauranger och majoriteten av stadens främsta sevädheter. På den bredaste delen av avenyn löper sammanlagt sex körfält och trafiken kan vara riktigt tät.


Den 4,5 kilometer långa Nevskijavenyn (Nevsky Prospekt).

I hörnet av Nevsky Prospekt och Mikhailovskayagatan ligger det berömda lyxhotellet Grand Hotel Europe. Hotellet slog upp sina portar 1875 och ersatte ett tidigare hotell. Detta är ett av stadens absolut finaste och luxuösa hotell.
I James Bondfilmen GoldenEye från 1995 förekommer hotellet men var i själva verket Langham Hotel i London. 2014 bytte hotellet namn till Belmond Grand Hotel Europe.

I slutet av Mikhailovskayagatan ligger Konsternas torg (Ploshchad Iskusstv) som pryds av en staty av den ryske nationalskalden Aleksandr Pusjkin (Alexander Pushkin). Statyn restes 1957. Torget har fått sitt namn då det kantas av teatrar, museer och konserthus. Den största och mest utmärkande byggnaden runt Konsternas torg är Michajlovskijpalatset som uppfördes 1819 – 1825 av den italienske arkitekten Carlo Rossi. Idag inrymmer den gula byggnaden Ryska museet där man finner en av de största ryska konstsamlingarna i världen, sammanlagt över 400 000 konstverk.


Ryska museet i Sankt Petersburg.

Inte långt från Ryska museet ligger en av Sankt Petersburgs mest kända och besökta sevärdheter, Uppståndelsekyrkan. Tillsammans med Vinterpalatset med Eremitaget är detta ett absolut måste för varje besökare i Sankt Petersburg! Uppståndelsekyrkan ligger vackert alldeles vid Gribojedovkanalen.


Uppståndelsekyrkan (Kyrkan av spillt blod) i Sankt Petersburg.

Uppståndelsekyrkan kallas även för ”Kyrkan av spillt blod” då det var på denna plats som tsar Alexander II av Ryssland mördades den 13 mars 1881. Efter flera tidigare misslyckande mordförsök mot Alexander II utsattes han för ytterligare ett attentat då en sprängladdning kastades mot vagnen han färdades i. Alexander kliver oskadd ut ur vagnen men då kastas ytterligare en bomb vilken dödligt sårar tsaren. Alexander fördes till Vinterpalatset där han senare avled.
Det var medlemmar ur den socialistiska sammanslutningen Norodnaja volja (Folkets vilja) som låg bakom mordet på Alexander II.

Uppståndelsekyrkan restes 1883 i närheten av platsen för attentatet på uppdrag av Alexander II:s son, Alexander III. Arbetet med att uppföra kyrkan gick långsamt och först 1907 stod den klar. Till skillnad från merparten av byggnaderna i Sankt Petersburg som är byggda i barock- och nyklassicistisk stil är Uppståndelsekyrkan byggd i medeltida rysk arkitektur.
I efterdyningarna av den ryska revolutionen plundrades kyrkan. Under åren lopp har kyrkan bland annat fungerat som museum under Stalintiden, som bårhus under belägring av Leningrad under andra världskriget och som saluhall efter kriget. 1997 öppnade kyrkan åter för besökare efter nästan 30 år av restaureringar. Uppståndelsekyrkan har dock aldrig använts för gudstjänster utan det är enbart minnesstunder för den mördade tsar Alexander II som hållits här.

Många misstar Uppståndelsekyrkan för den mer välkända Vasilijkatedralen på Röda torget i Moskva.
Inträdesbiljetten till kyrkan kostade 350 rubel (knappt 70 kronor) och visade sig vara värt varenda kopek. Uppståndelsekyrkans yttre är otroligt vacker med sina färgglada kupoler och dekorationer men insidan är helt otrolig. Det är detaljrika och fantastiska mosaiker precis överallt på väggar, golv och tak vilket sammanlagt täcker en yta på hela 7 500 kubikmeter!


Underbara mosaiker täcker hela insidan.

I anslutning till Uppståndelsekyrkan ligger Michailovskijträdgården (Mikhailovsky sad). Jag promenerade en stund i den stora trädgården bland höstlöven och köpte rostade mandlar från en liten kiosk. Solen gick ner och jag promenerade sedan tillbaka till Nevsky Prospekt längs Gribojedovkanalen.


Gribojedovkanalen i skymningen.

En stor kaffe latte på Coffeeshop Company värmde gott i höstkylan som kom smygande så fort solen försvann.
Jag passerade genom den stora valvbågen som leder genom den gigantiska Generalstaben och kom ut på Palatstorget (Dvortovaya Plochchad). Detta enorma och mäktiga torg är Sankt Petersburgs största torg och denna öppna plats har genom åren varit skådeplats för demonstrationer, militärparader och konserter. Här skede exempelvis blodiga söndagen den 22 januari 1905 då obeväpnade och fredliga demonstranter blev nedskjutna av tsarens soldater. Antalet dödsoffer varierar kraftigt men massakern provocerade fram den första ryska revolutionen.


Alexanderkolonnen med Vinterpalatset i bakgrunden.

Mitt på torget står den 47,5 meter höga Alexanderkolonnen (Aleksandrovskaya kolonna). Den röda granitkolonnen restes mellan 1830 och 1834 på order av tsar Nikolaj för att fira hans äldre bror Alexander I:s seger över Napoleon. Nedanför Alexanderkolonnen stod några musiker och spelade för en klunga åhörare. Jag fotograferade det vackra Vinterpalatset som var upplyst nu på kvällen. Jag gick tillbaka längs med Nevsky Prospekt och hamnade framför den mäktiga Kazankatedralen som är av Sankt Petersburgs största religiösa byggnader.


Kazankatedralen och avenyn Nevsky Prospekt.

Mitt emot Kazankatedralen ligger restaurang Romanov. Jag satte mig vid ett ledigt bord i deras uppvärma och takförsedda uteservering. Jag beställde in Biff Stroganoff, denna berömda maträtt har sitt ursprung från just Sankt Petersburg. Min Biff Stroganoff serverades med garnerat potatismos och saltgurka. Maten smakade riktigt bra och notan slutade på inte mer än 695 rubel (140 kronor inklusive dryck), ett helt okej pris för middag. Kvällspromenaden tillbaka till mitt hotell fick avsluta min första kväll i Sankt Petersburg och jag såg verkligen fram emot morgondagen.

Jag intog frukost i hotellets gigantiska matsal. Frukostbuffén fick godkänt, inte mer. En lustig sak jag lade märke till var att min ryske bordsgranne åt en stor skål med havregrynsgröt och slängde efter en stund ner tre prinskorvar i gröten. Får pröva denna kulinariska upplevelse en annan gång...

Från hotellet åkte jag tunnelbana till Gostiny Dvor varifrån det var en kort promenad till Kazankatedralen. Arbetet med katedralen påbörjades 1801 och pågick i tio år. Kazankatedralen är byggd för att efterlikna Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom. Den halvcirkelformade pelargången är 111 meter lång och består av sammanlagt 96 pelare.


Kazankatedralen med sina pelare.

Jag steg in i den stora katedralen och dess interiör är verkligen imponerande. Jag köpte ett stearinljus för några få rubel och som jag sedan tände och mindes de av mina nära och kära som gått bort...
Det kostar ingenting att besöka katedralen men köp gärna ett stearinljus.

Kazankatedralen i Sankt Petersburg skall inte förväxlas med kyrkobyggnaden i anslutning till Röda torget i huvudstaden Moskva som också heter Kazankatedralen.
Efter mitt korta stopp i Kazankatedralen fortsatte jag till fots till slutet av Nevsky Prospekt. Jag kom fram till det enorma Palatstorget (Dvortovaya Plochchad). Här hittar man Sankt Petersburgs främsta sevärdhet, det vackra Vinterpalatset som inrymmer det fantastiska konstmuseet Eremitaget. Ett besök i Sankt Petersburg utan att se Eremitaget är otänkbart!


Det gigantiska Palatstorget (Dvortovaya Plochchad) i gryningen.

Eremitaget (Gosudarstvenny Ermitazh) är ett av världens främst konstmuseer och är både gigantiskt och imponerande. Museet är inrymt i sex historiska byggnader, varav den största är Vinterpalatset. Det ljusgröna Vinterpalatset med dess vita och guldfärgade detaljer har över 1 000 salar och rum och ligger alldeles vid floden Neva.
Palatset är 150 meter långt och byggdes mellan åren 1754 och 1763 som vinterresidens för de ryska tsarerna. Efter februarirevolutionen 1917 tjänade Vinterpalatset som högkvarter för den provisoriska ryska regeringen. Samma år stormades palatset av bolsjevikerna, denna händelse utgjorde början på oktoberrevolutionen.


Det storslagna Vinterpalatset vid Palatstorget.

Eremitaget grundades 1764 då drottning Katarina den stora köpte på sig en stor samling konstverk från Berlin. Under årens lopp har samlingen ökat och idag har Eremitaget nästan 3 miljoner föremål och konstverk i sina samlingar!
Här finner man makalösa och ovärderliga konstskatter som målningar av Leonardo da Vinci, Michelangelo, Raphael och världens största Rembrandtsamling. Här finns även unika samlingar av bland annat Gaugin, Cezanne, Matisse, Monet, Picasso, Renoir, Rubens och van Gogh. Förutom målningar och konstverk av världshistoriens absoluta största mästare finns här också stora utställningar med forntida Egyptiska konstföremål.

Då detta är Sankt Petersburgs största sevärdhet rekommenderar jag att man är ute i god tid, gärna en halvtimme, innan biljettkassorna öppnar. Eremitaget är öppet tisdag till söndag mellan 10.30 och 18.00. Var uppmärksam på att Eremitaget håller stängt på måndagar.
Jag betalade den i sammanhanget löjligt blygsamma entréavgiften på 400 rubel (knappt 80 kronor). Jag betalade ytterligare 200 rubel (40 kronor) för ett tillstånd att fotografera. Du får en klisterlapp som tydligt skall fästas på bröstet. Tänk inte tanken att fotografera utan denna klisterlapp. Vresiga och nitiska gummor sitter i var och vartannat hörn och kontrollerar dig! Väskor och ryggsäckar får inte tas med in på museet utan kan lämnas kostnadsfritt i en bevakad garderob. Jag var tvungen att passera genom en metalldetektor innan jag släpptes in i Eremitaget.


Det takfönsterförsedda lilla italienska rummet i Eremitaget
med målningar från 1500- och 1600-talet.

Då Eremitagets byggnader är uppförda runt flera stora gårdsplaner och består av flera byggnader med olika våningsplan är det lätt att gå vilse i denna enorma labyrint. Plocka på dig en gratis karta vid informationsdisken vid ingången, det underlättar då samlingarna är organiserade efter land och tidsperiod vilket gör museet mer lättöverskådligt.
På bottenvåningen finner man samlingar från antiken med bland annat romerska statyer och egyptiska konstföremål. På Vinterpalatsets första våningen finns bland annat tsarfamiljernas privata rum och imponerande balsalar. Missa inte det vackra Ekbiblioteket. Här finns också en lång korridor med stora och detaljrikt dekorerade gobelänger samt majoriteten av museets omfattande samling av målningar.
Bland de främsta målningarna hör universalgeniet Leonardo da Vincis Benois Madonna från 1478 och Madonna Litta från omkring 1490.


"Benois Madonna" av Leonardo da Vinci.

Några av höjdpunkterna i Eremitaget är exempelvis målningen Danaë av Rembrandt från 1636 och som mäter imponerande 185 cm × 203 cm! Danaë utsattes för ett vansinnesdåd den 15 juni 1985 då en man kastade svavelsyra på duken och även knivskar tavlan två gånger. Samma dag påbörjades restaureringen som skulle ta tolv år. Först 1997 kunde man åter hänga upp tavlan föreställandes Danaë i Eremitaget. Tavlan hänger idag bakom pansarglas.


Rembrandts "Danaë" målad 1636.

Missa inte heller den blott 54 centimeter höga marmorstatyn ”Hukande pojke” av den italienske renässansmålaren och skulptören Michelangelo från 1530-talet. Förutom konstverk finns det även gamla rustningar och vapen liksom kläder som tillhör tsarfamiljen. På samma våningsplan men i byggnaden Lilla Eremitaget finns den spektakulära Påfågelklockan som tillverkades 1772. Varje hel timme brer den mekaniserade påfågeln ut sina vingar och flera andra djur rör på sig.


”Hukande pojke” av Michelangelo.

En av Eremitaget mest imponerande delar är den stora och praktfulla Jordantrappan. Trappan, som är ritad av den italienske arkitekten Bartolomeo Rastrelli, byggdes 1762 och har fått sitt namn efter att tsarfamiljen som tradition gick ner för trappan på trettondagen för att fira Jesus dop i Jordanfloden.


Den otroligt vackra Jordantrappan i Vinterpalatset.

På Eremitagets andra våningsplan finner man främst 1800- och 1900-talskonst av bland annat Monet, Renoir, Picasso och van Gogh. Eremitaget är makalöst imponerande och här kan man bokstavligen gå i timmar utan att ens hinna se hälften av utställningsföremålen och konstskatterna som finns här.


Eremitaget är gigantiskt...

Jag lämnade Eremitaget efter flera timmars rundvandring.

Jag kom ut på Palatstorget där solen sken från en klarblå himmel. Mittemot Vinterpalatset ligger den 580 meter långa och gula Generalstaben. Lunch köpte jag för några få rubel från en matvagn inte långt ifrån Palatstorget. Jag intog min lunch nere vid floden Neva innan jag fortsatte att promenera längs vattnet. På andra sidan av gatan Admiralteyskaya naberezhnaya ligger det imponerande Amiralitetet (Admiralteystvo).
På platsen lät Peter den Store uppföra ett skeppsvarv 1704. Dagens gula Amiralitetsbyggnaden är byggd i klassicistisk stil och byggdes 1806 till 1823. Det höga Amiralitetstornet når 72 meter med sin förgyllda spira. På toppen av spiran finns en vindflöjel i form av ett skepp. Sedan 1917 inrymmer byggnaden marinhögskolan och är stängd för allmänheten. Inte långt ifrån Amiralitetet ligger Alexandrovskiljparken som är uppkallade efter Alexander II. Parken öppnade 1874 och täcker en yta på nio hektar.
I anslutning till Alexandrovskiljparken och floden Neva ligger Dekabristorget som helt domineras av monumentet Bronsryttaren (Mednij vsadnik). Statyn, som avtäcktes 1782, föreställer Peter den store till häst trampandes på en stor orm. Den korrekta översättningen från ryska är egentligen Kopparryttaren. Statyn har blivit en symbol för staden liksom Frihetsgudinnan för New York och Eiffeltornet för Paris.


Statyn Bronsryttaren (Mednij vsadnik).

Statyn står på en sockel i granit som består av ett enda stycke och som antas ursprungligen ha vägt 1 500 ton. Blocket, som fick namnet Åskstenen, hittades utanför Sankt Petersburg. Det tog 400 män nio månader att flytta Åskstenen till en pråm för vidare transport till Sankt Petersburg. Åskstenen är den största sten som någonsin flyttats av människan och väl på plats i Sankt Petersburg gick stenhuggare till verket och nu beräknas stenen väga 1 250 ton. Statyn har även gett namn till en mycket känd dikt av Aleksandr Pusjkin som skrevs 1833. Statyn kom att bli känd som Bronsryttaren på grund av diktens spridning.
Ett utdrag ur dikten ”Bronsryttaren”;

Han tänkte så:
Just härifrån skall svensken hotas,
Här skall vi bygga upp en stad
Som trotsar denne sturske granne.
Här har naturen oss beskärt
att ända fram till havet nå
och öppna fönstret mot Europa.
På nya vågor till vår hamn
skall skepp från alla länder gå –
det blir för oss en fest på havet.

Under den nästan 900 dagar långa belägringen av Leningrad under andra världskriget täcktes statyn med sandsäckar och ett skal av träplankor. Statyn klarade de 900 dagarna av bombardemang och artillerield i princip helt oskadd.
Idag är det tradition att brudpar låter sig fotograferas framför statyn efter sitt bröllop.

Jag passerade genom Alexandrovskiljparken och kom fram till den imponerande Isakskatedralen (Isaakievskij sobor). Detta är den största ortodoxa katedralen i Ryssland och den fjärde största i världen. Isakskatedralen är uppkallad efter Peter den Stores skyddshelgon Sankt Isak från Dalmatien. Katedralen byggdes på uppdrag av tsar Alexander I och påbörjades 1818. Uppförandet av den mäktiga Isakskatedralen tog hela 40 år och först 1858 stod den klar.


Isakskatedralen (Isaakievskij sobor) i Sankt Petersburg.

Under kommuniststyret avlägsnades alla religiösa motiv ur katedralen och istället förvandlades Isakskatedralen till ett museum. Under belägringen av Sankt Petersburg målades katedralens förgyllda kupol grå för att inte locka till sig fiendens eld. Den guldtäckta kupolen mäter nästan 22 meter i diameter och når en höjd på 101,5 meter vilket gör katedralen till en av de största kupolprydda kyrkobyggnaderna i världen.
Den vackra fasaden pryds av sammanlagt 112 rödbruna granitpelare. För blott 150 rubel (knappt 30 kronor) får man gå uppför de närmare 200 trappstegen till utsiktsplattformen vid kupolens början där man bjuds på en makalös utsikt över Sankt Petersburg och floden Neva.


200 trappsteg upp till toppen...

Isakskatedralen är otroligt imponerade från utsidan men det är när man beskådar interiören man inser hur grandios denna byggnad är. Inträdet till själva katedralen kostar 250 rubel (50 kronor).

Golvet består av marmor och granit och väggar och tak är täckta med konstverk och mosaiker. Runt kupolen står tolv förgyllda änglastatyer i en ring.


Interiören i Isakskatedralen.

Runt om i Sankt Petersburg står personer och säljer biljetter till olika båtturer på kanalerna. Utanför Isakskatedralen stod en ung försäljare som informerade mig om en båttur som avgick i närheten.
Jag fortsatte förbi Sankt Isaakstorget (Isaakiyevskaya Ploshchad) som pryds av en staty föreställandes Nikolaj I. Jag passerade sedan över den 97,3 meter breda Blå bron (Siniy most) över Mojkafloden (Moyka). Detta tros vara världens bredaste bro.
Framför Mariinskijpalatset svängde jag höger och kom fram till en trappa som ledde ner till en brygga med ett litet café. Det var härifrån båtturen skulle avgå ifrån. Jag köpte en biljett för 500 rubel (en hundralapp) för en timmes guidad båttur på kanalerna. Tyvärr visade det sig att guidningen enbart var på ryska...

Jag satte mig på en av platserna på det öppna övre däcket och lutade mig tillbaka medan motorerna startade. Den stora båten rörde sig långsamt framåt på den smala Mojkakanalen. Snart passerade vi det gula Jusopovpalatset (Jusupovskij dvorets). Palatset köptes 1830 av den rike adelsmannen Nikolaj Jusupov (Nikaolaij Yusupov). Jusupov var en stor konstsamlare och palatset fylldes med tavlor och skulpturer. Jusupovpalatset är dock mest känt för att det var här som den ryske mystikern och predikanten Grigorij Rasputin mördades 1916.


Jusupovpalatset vid Mojkakanalen.

Båten svängde av på en smalare kanal vid den triangelformade ön Nya Holland och passerade efter en stund baksidan på den anrika Mariinskijteatern (Mariinskiy Teatr) som är hemmascen för den berömda Mariinskijbaletten. Drygt hundra meter längre bort ligger den vackra Nikolajkatedralen (Nikolskiy Morskoy sobor) i ljusblått och guld från 1762. De guldklädda kupolerna syns på långt håll liksom det höga klocktornet med sin gyllene spira.


Nikolajkatedralen (Nikolskiy Morskoy sobor).

Efter en stund svängde båten ut på den betydligt bredare Fontankakanalen. På håll syntes Treenighetskatedralens (Troitsky sobor) ljusblåa kupol dekorerad med guldstjärnor. Treenighetskatedralen byggdes mellan åren 1828 till 1835. Kyrkan når en höjd på 80 meter. 2006 drabbades katedralen av en brand vilket gjorde att kupolen förstördes. Först 2010 kunde man åter inviga katedralen efter stora renoveringsarbeten.


Treenighetskatedralens (Troitsky sobor).

Detta visade sig vara ett utmärkt sätt att upptäcka Sankt Petersburg. Medan man långsamt glider fram på kanalerna passerar man flera sevärdheter och får se staden från ett annat perspektiv. Jag rekommenderar varmt en stilla båttur längs Sankt Petersburgs kanaler.

Efter båtturen promenerade jag bort mot floden Neva. Jag fortsatte över Palatsbron (Dvortsovyy Most) som ligger bredvid Vinterpalatset. Palatsbron är 260 meter lång och sträcker sig över floden Neva till Vasilijön (Vasilevskij ostrov). Här står de två 32 meter höga Rostralkolonnerna som fungerar som fyrar.
Jag passerade en liten park vid vattnet där det såldes souvenirer från små kärror. Jag fortsatte sedan över Tuchkovbron (Tuchkov most)  till ön Petrograd (Petrogradsky ostrov). Tuchkovbron förekommer bland annat i Fjodor Dostojevskijs romanklassiker ”Brott och straff”.
Detta område tillhörde Sverige då tsar Peter den store beslutade sig för att grunda Sankt Petersburg.

På den lilla Harön (Zayachy ostrov) lades den första byggstenen till vad som skulle bli den stora och imponerande Peter-Paulfästningen (Petropavlovskaja krepost). Fästningen byggdes för att hålla svensken borta då det Stora nordiska kriget (1700 – 1721) rasade för fullt.
Delar av fästningen har under åren fungerat som fängelse. Här satt bland annat författaren Fjodor Dostojevskij (Fyodor Dostoyevsky) fängslad i åtta månader innan han skickades till ett straffarbetsläger i Sibirien.
Innanför murarna tronar den ståtliga Peter-Paulskatedralen (Petropavlovskij sobor) upp sig med sina 123 meter. Peter den store lät uppföra katedralen 1712. Peter den store hann aldrig uppleva Peter-Paulkatedralens invigning då han avled 1725. Först 1733 stod katedralen klar. Här ligger flera ryska tsarer begravda inklusive Peter den store själv.


Den imponerande Peter-Paulfästningen på Harön.

I en liten souvenirbutik handlade jag en liten Druttenfigur (Cheburashka på ryska) och en t-shirt med Drutten till min yngste son Charlie. Jag passerade ut genom Petersporten (Petrovskij vorota) som pryds av en tvåhövdad örn. Då jag närmade mig andra sidan av ön Petrograd frågade jag mig fram till nästa sevärdhet på min lista, nämligen kryssaren Aurora. Till svar fick jag att kryssaren nu var på varv för att genomgå omfattande restaureringsarbeten. Aurora avseglade 21 september 2014, jag missade henne med blott fem dagar...
Kryssaren Aurora (Avrora) har blivit en symbol och ett flytande monument för den ryska revolutionen 1917. Det var ett skott från Aurora som innebar starten för Oktoberrevolutionen. Besättningen på Aurora öppnade även eld mot Vinterpalatset där den provisoriska regeringen satt. Aurora byggdes 1903 på Admiralitetsvarvet i Sankt Petersburg och ingick bland annat i den ryska Stillahavsflottan under det rysk-japanska kriget 1904 – 1905.

Jag gick tillbaka till fastlandet över den 582 meter långa Treenighetsbron (Troitskiy Most). Från bron var det bara att gå rakt fram tills jag hamnade på Marsfältet (Marsovo Pole). Fältet är uppkallat efter krigsguden Mars i den romerska mytologin. Mitt på Marsfältet brinner en evighetslåga till minne för offren för 1905 års revolution.


Evighetslågan på Marsfältet (Marsovo Pole).

Inte långt därifrån ligger den vackra och imponerande Uppståndelsekyrkan (Kyrkan av spillt blod). Jag tog mig en lång stund att återigen beskåda denna majestätiska byggnad.
Bokstavligen ett stenkast därifrån ligger restaurangen Meat Head i en vacker lokal. Matsalen påminner om en vinkällare med tegelväggar och tak. Jag hade passerat restaurangen kvällen innan och då var den fullsatt men nu på sena eftermiddagen var det gott om lediga bord. Jag beställde in biff med svartpepparsås och frågade kyparen om vilket vin han rekommenderade från den gedigna vinlistan. Valet föll på ett glas franskt rödvin, Côtes du Rhône Jean-Luc Colombo Vallée du Rhône från 2011 på druvorna Grenache, Syrah och Mourvèdre.
Maten smakade utsökt tillsammans med vinet som visade sig vara ett lyckokast. Det var nära att jag beställde in ytterligare ett glas men priset på närmare 100 kronor glaset gjorde att jag faktiskt avstod. Kyparen var otroligt duktig och restaurang Meat Head bjöd på service i världsklass. Notan för hela kalaset slutade på 2 250 rubel (ungefär 430 kronor).


Utsökt måltid på restaurang Meat Head i Sankt Petersburg.

Efter maten fortsatte jag längs Gribojedovkanalen till Nevsky Prospekt. Promenerade längs med Nevsky Prospekt en bra stund. En inte alltför känd sevärdhet i Sankt Petersburg är de två palatsliknande gula byggnaderna på Arkitekt Rossi-gatan (Ulitsa Zodchevo Rossi). Gatan är uppkallad efter den italienske arkitekten Carlo Rossi (1775 - 1849). De två byggnaderna uppfördes 1832 och är byggda i proportion till gatan då fasaderna är exakt 22 meter höga vilket motsvarar gatans bredd. Gatan är 220 meter lång vilket är exakt tio gånger dess bredd. Denna symmetri förstärks av att de två byggnadernas fasader är identiska.
Denna gata förekommer i några scener i filmen Les poupées russes (Förälskad, förvirrad) från 2005. 


Ulitsa Zodchevo Rossi i Sankt Petersburg.

I ena änden av Rossi-gatan ligger Alexandrinskijteatern (även kallad Pusjkinteatern) som öppnade 1832. Även denna teater är ritad av Carlo Rossi. Jag promenerade sedan längs Nevsky Prospekt en lång stund stund innan jag åkte tunnelbanan tillbaka till mitt hotell.

Jag vaknade upp till en ny dag och efter en mättande hotellfrukost promenerade jag i morgonsolen längs Nevsky Prospekt. Efter drygt en och en halv kilometer kom jag fram till järnvägsstationen Moskovsky (Moskovsky vokzal) varifrån jag skulle resa vidare till Moskva. Det var närmare två timmar tills tåget skulle avgå så jag promenerade runt i området. Inte långt ifrån järnvägsstationen ligger det stora och flashiga köpcentret Galeria. Detta är Sankt Petersburgs näst största shoppingcenter och här finner man över 250 butiker fördelade på fem våningar. Förutom butiker finns här en biograf med tio filmdukar, en bowlinghall, flera restauranger och en stor avdelning med arkadspel och mindre åkattraktioner. Galeria öppnade för allmänheten så sent som i slutet av 2010.


Köpcentret Galeria i Sankt Petersburg.

Jag handlade lite presenter till mina söner innan jag fortsatte ut i det vackra höstvädret. Inte många hundra meter därifrån ligger saluhallen Kuznechnymarknaden. Här säljs mest frukt och grönt men även fisk, kött och mejeriprodukter.


Saluhallen Kuznechny.

I en disk såldes rysk kaviar. Priset för 100 gram var 6 500 rubel (1 300 kronor). Om man önskade 250 gram istället fick man punga ut med 3 400 kronor!


Rysk kaviar för den som har råd...

Klockan närmade sig tiden för mitt tågs avgång så jag gick tillbaka till tågstationen. Den stora Moskovskystationen uppfördes mellan åren 1844 till 1851.


Järnvägsstationen Moskovsky (Moskovsky vokzal).

Jag åt lunch i en av restaurangerna i den stora stationsbyggnaden innan det blev dags att kliva på snabbtåget Sapsan som skulle ta mig de 65 milen till Moskva. Sapsan är ett rysk snabbtåg som sedan 2009 trafikerar sträckan Sankt Petersburg – Moskva. Snabbtågen är byggda för en topphastighet på 250 km/t. Sapsan är ryska för pilgrimsfalk, vilket är världens snabbaste djur.


Jag framför Sapsantåget som skulle ta mig till Moskva.

Innan jag fick kliva ombord fick jag genomgå en säkerhetskontroll där mitt bagage röntgades och jag fick även passera genom en metalldetektor. Tågbiljetten hade jag tidigare köpt via hemsidan www.russiantrains.com. Räkna med en eller två hundralappar i extra kostnad per tågbiljett men hemsidan underlättar om du inte kan ryska. Biljetten skriver man sedan ut hemma.
Tåget var modernt och i klass med svenska SJ 3000-tåg. Tågresan genom det ryska landskapet tog 4,5 timme tills jag anlände huvudstaden Moskva.


 

 

Fortsättning på min reseskildring