Victoria

Vi kom fram till Victoria (Rabat på maltesiska), öns största stad. Taxin stannade precis vid torget It-Tokk Square (Independence Square) där det hölls marknad. Alldeles i närheten stod två stora turistbussar parkerade och ut välde turister.
Vi tänkte att det var ingen idé att trängas med dem, istället planerade vi att äta lunch så kanske horden av turister försvunnit från de sevärdheter vi ville se.
Mittemot torget låg 4 Seasons Restaurant och vi klev på. Vi fick ett bord under en vacker kupol inne på restaurangen.
Jag beställde in kokt lamm med potatis för Lm 6,50. Jessica beställde in King Prawns ”Gozian Way”, vilket lät för spännande för att låta bli. De gick på Lm 7,50. Vi fick in en korg med bröd och ett fat med fårost i vinäger och olivolja kryddad med svartpeppar.
Räkorna var inget speciellt och de var riktigt små, för att vara jätteräkor vill säga. Lammet däremot var perfekt, köttet smälte i munnen.

Gata i Victoria (Rabat).

150 meter från It-Tokk Square ligger Citadellet från 700-talet. Citadellet dominerar helt Victorias skyline och från dess försvarsmurar ser man en bra bit av ön. Under turkiska anfall år 1551 skadades citadellet svårt, likaså under den kraftiga jordbävningen 1693. Stora delar ligger fortfarande i ruiner.
Innanför citadellets murar ligger Mariakatedralen som byggdes mellan åren 1697 och 1711. Mariakatedralen ritades av Lorenzo Gafa som också ligger bakom Pauluskatedralen i Mdina.
Enligt de ursprungliga ritningarna skulle katedralen förses med en kupol men pengarna räckte inte till. Istället fick den italienske konstnären Antonio Manuele år 1739 i uppdrag att skapa en så kallad trompe l'oeil-målning (en synvilla som gör det svårt att skilja ett målat föremål från ett verkligt). Målningen ger en realistisk illusion av att katedralen har en kupol fast taket i själva verket är helt plant. Verkligen imponerande!
Inträdet till Mariakatedralen var 25 cent per person och man får inte tillträde om man bär shorts eller har bara axlar.

Mariakatedralen i Victoria, Gozo.

Trompe l'oeil-målningen i Mariakatedralen.

Vi gick runt i citadellområdet och njöt av utsikten över Gozo. Vi begav oss sedan till S:t George Square inte långt ifrån It-Tokk Square. På det lilla torget står Basilica of S:t George (S:t Göran). Det lilla torget gör inte basilikan rättvisa då den vackra röda kupolen inte syns. Man har bättre vy över basilikan och dess kupol från exempelvis Citadellet. Basilikan byggdes mellan åren 1672 och 1678. Inne i kyrkan finns flera fantastiska målningar och en träskulptur från 1841 föreställande S:t George.

Basilica of S:t George i Rabat.

Väl tillbaka på It-Tokk Square var man i full fart med att plocka ihop sina försäljningsstånd. Vi förhandlade med en taxichaufför om priset att köra oss till några av de sevärdheter på ön som vi ville se. Att åka buss till de olika platserna skulle i och för sig bli betydligt billigare men det skulle ta flera timmar i anspråk. Vi ville se Azure Window och Ggantijatemplen innan vi skulle tillbaka till färjeläget i Mgarr. Taxichauffören George lade sig efter viss överläggning på femton lira (drygt 300 kronor). Dyrt kan tyckas men då fick vi egen privat chaufför som väntade på oss vid varje sevärdhet och det bästa av allt; bilen hade luftkonditionering.
George körde oss snabbt och smidigt till vårt första stopp på vår egenkomponerade sightseeing; Azure Window i Dwejra på Gozos västkust.
Azure Window är en klippformation som skapats genom årtusenden av erosion. Genom vågornas nötning har ett ”fönster” skapats i klippan. Azure Window är ett av Gozos mest besökta utflyktsmål och en av de mest fotograferade platserna på hela Gozo.
Jag hade tidigare sett fotografier av Azure Window men inte fattat hur stort det i själva verket är, klippan är närmare 40 meter hög. Kalkstenen i området innehöll snäckskal och ett och annat fossil av små havsdjur.

Azure Window på Gozo.

Inte långt ifrån Azure Window ligger två andra sevärdheter, Fungus Rock och Inland Sea. Fungus Rock ligger inte långt från Azure Window och syns på håll. På denna klippa ansågs förr att en speciell svamp med läkande egenskaper växte. Det sades att detta var den enda platsen i världen denna svamp växte. Johanniterriddarna byggde ett vakttorn och vakade över klippan dag som natt. Den som inte hade behörighet till klippan straffades med döden. Senare har det visats sig att svampen i själva verket är en växt (Cynomorium Coccineum) som helt saknar klorofyll. Denna växt växer på fler ställen både på Malta och i andra delar av världen och har inga bevisade läkande egenskaper...

Ett par hundra meter från Azure Window ligger Inland Sea i en liten sänka. Det ser ut som en liten pool som slutar i en nästan lodrät vägg. Vattnet kommer ifrån en liten öppning i klippväggen och från Inland Sea går det korta båtturer genom klippan och vidare till Azure Window. Ett tips är att göra upp om priset innan du sätter dig i båten, vilket lär vara riktigt dyrt...
Flera personer badade i det klara vattnet och i närheten såldes glass. Hade vi inte haft vår chaufför George väntandes på oss hade jag gärna stannat ett tag till.

Säljer han reklamskyltar eller glass?

George fortsatte nu mot Ggantijatemplen men gjorde ett kort stopp utanför Ta'Pinu Church. Denna imponerande kyrka invigdes så sent som 1931 och har blivit ett populärt mål för pilgrimer. Kyrkan är byggd på platsen för ett tidigare kapell från 1500-talet. Rester från det ursprungliga kapellet finns kvar i den nuvarande kyrkan.
Många personer sägs ha blivit botade från sjukdomar och krämpor sedan de besökt kyrkan och här finns bandage och kryckor som bevis på kyrkans helande kraft.

Den imponerande Ta'Pinu Church på Gozo.

Efter det korta fotostoppet kom vi så fram till Ggantijatemplen utanför Xaghra. Ggantijatemplen hör till några av de äldsta kända byggnaderna i världen. Templen byggdes någon gång mellan år 3600 och 3000 före Kristus, det vill säga omkring 1000 år innan pyramiderna i Giza i Egypten!
Inträdet kostade Lm 1,50 per person och då ingick det att trängas med ett 70-tal franska turister. Det var verkligen en speciell känsla att stiga in i dessa urgamla tempel. I templen finns altare och här har arkeologer funnit keramikföremål och stenstatyer. Man förundras över hur någon kunnat resa dessa gigantiska stenblock och förr ansåg man att jättar byggt templen, därav namnet Ggantija som betyder just jätte på maltesiska.

Ggantijatemplen från år 3600 - 3000 f.Kr hör
till de äldsta byggnaderna i världen.

George körde oss tillbaka till färjeläget i Mgarr varifrån vi skulle ta färjan tillbaka till huvudön. Kön till färjan var otroligt lång och det tog emot att ställa sig sist...
Vi hade sparat våra biljetter som först nu kom till användning. De skulle läsas av i en elektronisk spärr, precis liknande dem som finns på många tunnelbanestationer. Överfarten gick smidigt och vi hann med bussen tillbaka till Bugibba vilken stod lägligt och väntade på passagerarna från färjan.

Det var skönt med en svalkande dusch och lång vila på rummet. Vi gick ut senare på kvällen. Vi promenerade längs med strandpromenaden och hamnade på det ganska livliga Bugibba Square där det nu var fullt med folk på restaurangernas uteserveringar.

Runt Bugibba Square finner man flera restauranger och barer.

Vi slank in på Venus Restaurant på Triq il Korp Tal-Pijunieri. Det var ett mycket romantiskt och populärt ställe, vi hade tur och det fanns ett bord ledigt annars rekommenderas att boka bord i förväg.
Både Jessica och jag hade fått smak för skaldjur på denna resa så valet föll på King Prawns (igen!) stekta i vin och vitlök. De serverades med en otroligt god sås tillsammans med ris. Notan slutade på runt arton maltesiska lira (knappt 400 kronor). Servicen och stämningen på restaurangen var i toppklass. Jag kan verkligen rekommendera denna restaurang.
Vi var mycket belåtna med dagens upplevelser och somnade gott...

Det hade redan hunnit bli torsdag, det är besynnerligt hur fort dagarna passerar när man befinner sig utomlands. Idag hade vi inga särskilda planer utan skulle ta dagen som den kom. Jessica ville sola och bada på förmiddagen och det lät som en utmärkt idé. Vi gick till poolområdet och jag snorklade en stund. Det var mycket fisk i Medelhavet denna dag...

Strandpromenaden (Islets Promenade) lockade sedan och vi fortsatte bort mot Bugibba. Solen gassade och det var stekhett. Vi åt lunch på Angelo's II på strandpromenaden. Vi fick det bästa bordet på en egen upphöjd terrass i skugga och med en fantastisk utsikt över S:t Paul's Bay. Jessica beställde in en hamburgare för Lm 1,75 medan jag ville ha fisk. Jag beställde in stekt grouper för Lm 4,50. Maten smakade okej, varken mer eller mindre.

Vi fortsatte promenaden och passerade flera restauranger med fina uteserveringar. Gick förbi McDonald's, troligtvis med världens vackraste läge, med havsutsikt.

McDonald's i Bugibba.

Vi lade märke till att på Malta fullkomligt kryllade det av kinarestauranger. De finns i varje liten byhåla.
Hamnade vid marinan Bugibba Jetty där en man frågade oss om vi ville hyra en båt. Att hyra en plasteka med utombordsmotor en timma kostade 5 lira. En båttur lockade och vi hoppade ombord i den lilla röda plastekan, givetvis ingick lån av flytväst i priset.
Vi körde runt S:t Pauls Island där det sägs att aposteln Paulus (S.t Paul) led skeppsbrott år 60 när han var på väg till Rom för att ställas inför rätta. På ön står nu en stor staty över Paulus.
Det började blåsa upp när vi rundat ön och vi styrde tillbaka. Båten gungade oroväckande i de höga vågorna men vi behöll lugnet. Vi passerade några fiskodlingar innan vi styrde in i den stilla hamnen igen.

Vi fortsatte längs med strandpromenaden fram till Wignacourt Tower. Detta försvarstorn byggdes 1610 och är uppkallat efter Johanniterriddarnas stormästare Alof de Wignacourt. Nu rymmer Wignacourt Tower ett litet museum som var stängt när vi kom fram. Vi vände tillbaka till Bugibba Jetty och bokade en tur till morgondagen till grannön Comino och dess främsta sevärdhet - The Blue Lagoon.
Vi bokade turen av en trevlig dam med en underbar brittisk accent som jobbade för Mermaid Cruises. Turen till Blue Lagoon kostade Lm 4,50 per person. Båten var liten och smäcker, och passade oss utmärkt då vi inte gillar att trängas. Avfärden var planerad till klockan 11.00 följande förmiddag.
Solen hade verkligen legat på och vi hade blivit rejält rödbrända. Vi handlade lite proviant inför vår planerade båttur nästa dag och lade våra nyinköpta vattenflaskor på kylning i rummet.

Om du inte vill trängas i matbutiker finns det rullande affärer i Bugibba.

När solen höll på att gå ner så var det dags för middag. Vi gick till vårt nyfunna stamställe, Restaurant Luzzu. Jag beställde in förrätt bestående av bläckfisk i vitlök (Lm 2,60) och som huvudrätt bestämde jag mig för revbensspjäll i barbecuesås (Lm 5,25). Jessica beställde in vitlöksbröd (Lm 0,95) och huvudrätt denna gång fick bli pizza (Lm 3,85). Mina revbensspjäll tog upp i stort sett hela tallriken och barbecuesåsen smakade utsökt. Vi gick ner till vattnet en stund innan vi gick upp på vårt rum...

Vi vaknade följande morgon och såg verkligen fram emot båtturen till Comino och the Blue Lagoon. Jag tittade ut på balkongen och hela himlen var grå. Trots molnen på himlen smörjde vi in oss i solskyddsfaktor 25 då vi nu var rosa som grisar från gårdagens solande. Att jag aldrig lär mig att sola rätt!

Vi gick ner till hamnen Bugibba Jetty och mötte upp med den trevliga kvinnan Debbie från Mermaid Cruises. Hon förklarade för oss att på grund av att det blåste för hård sjö så var båtturen inställd idag.
Och vi som verkligen hade sett fram emot detta. Men skam den som ger sig, lyckan log mot oss. Debbie föreslog att vi istället skulle åka med hennes konkurrent som hade en större båt och som lättare skulle klara av den hårda sjön. Konkurrentens båt var den stora ”the Hornblower” som precis skulle avgå. Vi betalade Lm 4,95 var till biljettförsäljaren som stod på kajen. Priset var Lm 0,45 högre än Mermaid Cruises men vi var iallafall på väg. Vi var de sista att kliva ombord och vi hittade två bra platser. Båten hade ett kafé där man kunde köpa exempelvis kaffe, smörgås och sallad.

Det blåste rejält och båten gungade i de stora vågorna. Båten lämnade Bugibba Jetty och styrde mot S:t Paul's Island och vidare förbi Mellieha Bay och färjeläget Cirkewwa. The Hornblower gjorde också ett kortare stopp utanför ”Popeye Village”. Denna lilla by byggdes upp inför filmandet av filmen ”Popeye” (Karl Alfred på svenska) från 1980 med Robin Williams i huvudrollen.
Filmen blev en flopp men Popeye Village som fick gestalta Sweethaven i filmen är en populär turist-attraktion. Här finns barer, restauranger, bio, radiobilar och en bergochdalbana. De skeva och färgglada trähusen i staden är verkligen en syn.

Filmkulisserna i Popeye Village.

Efter att i stort sätt alla passagerarna på the Hornblower antingen fotat eller videofilmat filmkulisserna fortsatte båten till sitt huvudmål - The Blue Lagoon.
The Blue Lagoon är, vad namnet antyder, en blå lagun med kristallklart vatten som lockar både malteser, turister och dykare. Flera bolag arrangerar dagsturer hit och på ön Comino finns ett hotell för den som vill stanna längre.
Lite onödig fakta är att ön Comino anses ha fått sitt namn efter sin rikliga förekomst av kummin.

Maltas minsta ö Comino.

Segelbåt i the Blue Lagoon.

När vi närmade oss Blue Lagoon dök det upp en snabbgående motorbåt med en långhårig maltes som gapade i en megafon. Han erbjöd sig att köra turister i sin snabba motorbåt, vad det kostade framgick aldrig, bara att man kunde köpa biljett ombord på the Hornblower.
Båten stannade och vi klev i land. På en vacker sandstrand kunde man hyra både solstolar och parasoll. Vi betalade tre lira för var sin solstol och en parasoll.

Solen sken och det klara vattnet lockade. Snorklade och solade om vart annat. Jag såg flera färgglada fiskar och en och annan sjöborre. Sikten under ytan var otrolig klar och jag bestämde mig för att en vacker dag ta dykcertifikat.
Vi stannade i sammanlagt i nästan tre timmar innan det var dags för hemfärd. The Blue Lagoon är ett sådant ställe som man längtar tillbaka till, så otroligt vackert!

Jessica på ön Comino med Blue Lagoon i bakgrunden.

På hemvägen rundade båten Comino och passerade S:t Nicholas Bay, S:t Mary's bay och den berömda klippformationen som såg precis ut som ett elefanthuvud med snabel. Det blåste rejält och det var vackert när de höga vågorna slog in mot de vassa klipporna på håll.

Klippformationen Elephant's Head, Malta.

Väl tillbaka i vår lägenhet duschade vi av oss saltvattnet och bytte om inför kvällen. Det duggregnade när vi gick ut för att få oss en matbit. Vi gick till Smallts Pub & Grill igen och precis som förra gången blev det varsin portion King Prawns. Det verkar som om vi nästan inte åt något annat än just jätteräkor men det är bara så otroligt gott och är man på semester så ska man äta gott. Efter maten bjöds vi på var sitt glas maltesisk likör av den trevliga serveringspersonalen. En mycket trevlig gest!

Just maltesisk likör och spritdrycker är värd att nämna. Jag prövade sammanlagt tre olika sorter under denna vecka. Bajtra är en rödfärgad likör gjord på saften från kaktusfikon (Prickly Pear). Sötsliskig men fruktansvärt god. Bajtra sägs varit en favorit bland korsriddarna.
Anisette är Maltas motsvarighet till grekernas ouzo och turkarnas raki. Innehåller anis och lokala örter. En maltesisk specialitet är svart kaffe med lite Anisette.
Likör gjord på utsökt maltesisk honung kan jag också rekommendera. Honungen från ön Gozo är en bra present till sig själv. Det är just honungen som gett Malta dess grekiska namn "Melita" (Meli betyder honung på grekiska).

Vi gick tillbaka till vår lägenhet och packade inför vår hemresa följande dag. En vecka utomlands går alltid lika fort men vi hade hunnit med det vi ville se och göra.

Det hade nu blivit lördagen den 17 juni och det var dags för hemfärd. En transfer hämtade upp oss utanför vårt hotell och körde oss till flygplatsen.
Flygresan gick smidigt med undantag för det höga motorljudet från planets motor. Vi hade oturen att sitta på i stort sätt samma säten som på ditresan. Ett gott råd inför flygresan är alltså att packa ner ett par öronproppar, man vet aldrig var man får sitta.

Malta visade sig vara mer än schlagerfestival och språkresor. Den lilla ön rymmer så många sevärdheter och historia att en vecka knappt räcker till. Jag förstår att storfilmer som Troja, Gladiator och Cutthroat Island (nåja den sistnämnda floppade något oerhört) spelades in på just Malta.
För den som både vill varva sol och bad med en hel del sightseeing med fantastiska sevärdheter och god mat rekommenderar jag varmt en eller två veckor på Malta. En stor fördel är att alla talar engelska på detta vänliga resmål...

Vackert dörrhandtag.

Citronträd.

Stor port i Valletta.

De serverar Pittor!

Akvedukt på ön Gozo.

Det är inte alla kyrkor på Malta som är vackra...

Rolig lapp utanför en restaurang...

Filmtips inför en resa till Malta:

• 13 Hours: The Secret Soldiers of Benghazi (2016): Denna actionfim regisserad av Michael Bay bygger på attacken mot det amerikansk konsulatet i Benghazi, Libyen den 11 september 2012. Sex soldater ur en amerikansk säkerhetsstyrka är det enda skyddet för konsulatets personal när hundratals tungt beväpnade milismän attackerar förläggningen. Filmen utspelar sig i Libyen men är inspelad på Malta (Valletta och Mosta) samt i Marocko.
• Agora (2009): Detta historiska drama utspelar sig i Egypten på 300-talet e.Kr. Matematikern Hypatia (Rachel Weisz) undervisar om kosmos i biblioteket i Alexanderia samtidigt som de kristna i staden vill förbjuda vad de anser är hedniska tankar. Fimen är inspelad i Valletta, Mdina, Marsaxlokk och Fort Ricasoli på Malta.
• Black Eagle (1988): Då ett toppmodernt amerikanskt stridsplan kraschar utanför Maltas kust skickas agenten Black Eagle (Shô Kosugi) till ön. KGB-agenten Andrei (Jean-Claude Van Damme) är också på jakt efter stridsplanet...
  I filmen förekommer Auberge de Castille och Grandmaster's Palace i Valletta. Även Mdina och dess stadsport och grannbyn Rabat är inspelningsplats för denna film.
• The Count of Monte Cristo/Greven av Monte Cristo (2002): Filmatisering av Alexandre Dumas klassiska berättelse om Edmond Dantés (James Caviezel) vars bäste vän Fernand (Guy Pearce) sviker honom och sätter honom i fängelse. Under årens lopp ruvar Dantés på sin hämnd... Filmen är inspelad på Irland och Malta. Grand Harbour i Valletta liksom Vittoriosa (Birgu) får i filmen föreställa Marseille i Frankrike. Tornet Sankta Marias torn (it-Torri ta' Santa Marija) på ön Comino får föreställa det franska fängelset Château d'If. Torget S:t Paul Piazza i Mdina får föreställa Rom.
• Cutthroat Island (1995): Denna piratfilm (gjord åtta år innan Pirates of the Caribbean) hör till filmvärldens absolut största floppar. Filmen, som regisserades av Renny Harlin, kostade omkring 115 miljoner dollar att göra men spelade bara in en knapp tiondel. Trots att den floppade på biograferna är den långt ifrån värdelös och bjuder på några riktigt bra actionscener.
  Port Royal på Jamaica är i själva verket Vittoriosa på Malta. Även Fort Ricasoli förekommer i några scener. Längs Vittoriosas hamn sker den berömda stuntscenen när Geena Davis springer genom ett rum och hoppar ut genom ett fönster för att sedan landa på en hästdragen vagn.
• Game of Thrones (2011): Denna fantastiska och påkostade TV-serie handlar om sju adliga släkter och deras maktkamp i det sagoomspunna landet Westeros.
  Den första säsongen är bland annat inspelad på Malta. Den muromgärdade staden Mdina får föreställa huvudstaden King's Landing och Mdinas vackra stadsport förekommer i det andra avsnittet. Bröllopet mellan Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) och Khal Drogo (Jason Momoa) sker framför Dwejra Arch (Azure Window) på ön Gozo. Fort Ricasoli i Valletta får föreställa Red Keep.
  TV-serien bygger på romanserien ”Sagan om is och eld” av George R.R. Martin.

Denna vackra port förekommer i "Game of Thrones".

• Gladiator (2000): Denna fantastiska film med Russel Crowe som den romerske generalen Maximus vars familj mördas och han själv blir tvingad att slåss som gladiator. Filmen är regisserad av Ridley Scott och för rollen som General Maximus fick Russell Crowe en Oscar i kategorin bästa manliga huvudroll. Sammanlagt vann filmen fem Oscars.
  Inne på Fort Ricasoli på Malta byggdes en mindre modell av Colosseum upp, resten var CGI (datoranimeringar).
• Kon-Tiki (2012): Film om norrmannen Thor Heyerdahl (Pål Sverre Valheim Hagen) och Kon-Tikiexpeditionen som genomfördes 1947. Heyerdahl ville bevisa hans teori om att Polynesiens befolkning härstammade från Sydamerika. Han och hans besättning färdas över 800 mil över Stilla havet på en enkel flotte gjord av balsaträ... Gustaf Skarsgård spelar rollen som den svenske expeditionsdeltagaren Bengt Danielsson.
  I filmen får Valletta på Malta föreställa Callao i Peru.
• Midnight Express (1978): Denna film är baserad på verkliga händelser. 1970 grips amerikanen Billy Hayes (Brad Davis) när han försöker att smuggla ut närmare två kilo hasch ut ur Turkiet. Billy döms till fyra år i turkiskt fängelse och förhållandena är vidriga. Med bara 53 dagar kvar på sitt straff döms han på nytt för sina brott och denna gång blir straffet 30 års fängelse! Billy inser att han inte kommer att överleva i fängelset och bestämmer sig för att hoppa ombord ”the Midnight Express”, det vill säga rymma...
  Filmen utspelar sig i Istanbul i Turkiet men är till största delen inspelad på Malta. Flygplatsen där Billy grips är Malta Luqa International Airport (nuvarande Malta International Airport). Gatu- och marknadsscenerna som skall föreställa Istanbul är inspelade på Merchants Street i Valletta. Fort S:t Elmo i Valletta får föreställa Sagmalcilarfängelset i Istanbul.
• Munich/München (2005): Denna film är regisserad av Steven Spielberg och bygger på George Jonas bok ”Vengeance: the true story of an Israeli counter-terrorist team”. Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad sätter samman en grupp agenter för att hämnas terroristorganisationen Svarta septembers mord på elva israeliska idrottsmän under OS i München 1972.
  Filmen utspelar sig till stor del i Israel men är inspelad på Malta istället. Strandpromenaden Tower Road i Sliema får föreställa Tel Aviv. Primera Hotel Bugibba, ett stenkast från Bugibba Square, får föreställa Olympic Hotel i Nicosia, Cypern. Det lilla torget framför S:t Pauluskyrkan (St Paul's Church) i Rabat syns i en scen som skall föreställa Rom liksom Caffe Cordinas uteservering på Republic Square framför Nationalbiblioteket i huvudstaden Valletta.
  Hamnområdet i Cospicua (Bormla) öster om Valletta får föreställa Beirut i scenen där specialstyrkan slår till mot tre terrorister. The British Hotel på Battery Street i Valletta får föreställa Aristides Hotel i Aten, Grekland.
• Popeye/Karl-Alfred (1980): Musikal (!) med Robin Williams som Karl-Alfred (Popeye). Den fiktiva byn Sweet Haven finns kvar idag och är ett populärt turistmål på Malta.
• Swept Away (2002): Filmens handling spelar ingen roll... Denna kalkonrulle med Madonna är sevärd för att den är så usel. Malta får denna gång föreställa Grekland.
• Troy/Troja (2004): Storfilm som bygger på Homeros epos Illiaden.
  Några scener med Akilles (Brad Pitt) är inspelade vid the Blue Lagoon på ön Comino. Ön Comino syns även i den mäktiga scenen när den enorma grekiska flottan närmar sig Troja. Inne i Fort Ricasoli i Valletta byggdes gator och torg föreställandes Troja. Grekerna med Akilles i spetsen landstiger på stranden Ghajn Tuffieha Bay.

Grottan i Blue Lagoon förekommer i filmen Troja.

• World War Z (2013): Stora delar av jordens befolkning drabbats av en mystisk infektion som förvandlar dem till själlösa zombies. Efter att med nöd och näppe undkommit ett våldsamt zombieutbrott i Philadelphia skickas den före detta FN-anställde Gerry Lane (Brad Pitt) ut för att hitta ursprunget till den dödliga smittan.
  Maltas huvudstad Valletta får i filmen föreställa Jerusalem i Israel. Bland annat förekommer fortet St. Elmo i Valletta i filmen samt stadens trånga gränder.

Med reservation för förändringar som skett efter juni 2005.