ITALIEN

Venedig

Venedig hör till ett av de mest kända och populäraste resmålen i Italien. Staden ligger vid en lagun i nordöstra Italien. Staden med sina kanaler, gondoler och vackra byggnader blev 1987 uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.

Under mitt och min vän Marijas besök i Opatija i grannlandet Kroatien sommaren 2001 gjordes det reklam för organiserade dagsutflykter till Venedig. Biljetterna kostade 220 kuna (590kr/person) vilket var de billigaste biljetterna vi lyckades hitta. Reseföretaget vi åkte med hette Atlas.

På tisdagsmorgonen den 5 juni 2001 hoppade vi ombord på en buss som skulle köra oss till staden Rovinj varifrån vi skulle åka färja till Venedig.
Den vita snabbfärjan Princess of Dubrovnik låg vid hamnen och vi klev ombord. Passagerarna blev uppdelade i tre grupper; rysktalande på övre däck och engelska- och tysktalande på det nedre. Vår guide förklarade vad vi skulle få se och göra i Venedig och vilka tider som gällde. Man kunde köpa biljetter till gondolturer och taxibåt i Venedig genom researrangören Atlas. Priserna var betydligt billigare än om man ordnade med turer på plats i Venedig. Vi köpte varsin biljett med taxibåt men hoppade över gondolturen.
Överfarten till Venedig tog ungefär två timmar.

Staden, som grundades år 421, är byggd på träpålar och består av 118 öar och genomkorsas av mer än 150 kanaler. Drygt 400 broar leder över stadens kanaler. Den största och mest berömda kanalen av dem alla är den drygt 3,5 km långa Canal Grande. Den är formad som ett omvänt "S" och sträcker sig genom huvudön. Canal Grande är mellan 30 och 70 meter bred och korsas endast av tre broar; Accademia, Rialto (den vackraste och mest kända) och Scalzi.
Venedig har drygt 300 000 invånare varav endast omkring 75 000 bor i den centrala gamla stadsdelen. Övriga invånare bor på fastlandet där de moderna stadsdelarna ligger samt den kända badorten Lido.

Canal Grande och Basilica di Santa Maria della Salute.

All trafik i Venedig sker med motorbåtar och de världsberömda gondolerna fraktar nuförtiden bara turister. Det finns inga bilar i staden och således inget trafikbuller eller avgaser. Det enda man hör är sorlet och musiken från restaurangerna och uteserveringarna. De smala gatorna är endast till för fotgängare, bilar är bannlysta. De skulle inte ens kunna ta sig fram genom de smala gränderna med alla trappor och smala broar. Detta gör att Venedig inte är någon handikappvänlig stad.

Det bästa (och naturligaste) sättet att komma till Venedig är med båt. Jag hade stora förväntningar på staden men Venedig var mycket vackrare än jag hade föreställt mig. När man promenerar omkring i de små gränderna och över broarna och ser gondoler, gondoljärer, vackra hus, fasader och restauranger förstår man varför staden hör till de mest romantiska städerna i världen.

Vackra husfasader längs Canal Grande.

Båten anlände en av de större hamnarna i Venedig. Efter att passerat gränskontrollen följde vi vår engelsktalande guide. Vi fortsatte genom smala gränder och över små broar. Jag slogs av stadens skönhet vilket inga fotografier i världen gör rättvisa. Vi passerade över Accademiabron vilken sträcker sig över Canal Grande. Accademiabron byggdes först som en tillfällig bro men när den sedan skulle rivas insåg man att den kunde vara bra att ha kvar, tack för det!

Taxibåt på Canal Grande med den vackra Rialtobron i bakgrunden.

Efter en kort promenad kom vi fram till S:t Markusplatsen (Piazza San Marco). Denna öppna plats är Venedigs största torg och här flockas både turister och tusentals duvor. Den som vill mata duvorna kan köpa frön och bröd av försäljare som sitter med sina försäljningsbord mitt på torget. Var beredd på att när man matar duvorna kommer man bli översvämmad av duvor, bokstavligt talat. Venedigborna har ett annat ord för duvorna på torget; "cecchino" (italienska för prickskytt). Var försiktig när du går under gatlyktor eller pelare för med största sannolikhet sitter där en prickskytt och väntar på just dig. Flyganfall förekommer också och jag såg flera personer bli bombarderade av "duvnapalm".

Tusentals duvor är en vanlig syn på Markusplatsen.

De träffsäkra prickskyttarna sitter och väntar på nästa offer...

Vår guide berättade inlevelsefullt om stadens historia och de vackra och kulturhistoriska byggnader och platser vi sedan passerade.

Markusplatsen, Piazza San Marco, är Venedigs "hjärta". Torget domineras av S:t Markuskyrkan (San Marco Basilica) och det 99 meter höga klocktornet Kampanilen som är Venedigs högsta byggnad. Den som vill och har lust att stå i kö kan för en liten slant klättra upp till toppen och därifrån få en underbar utsikt över Markusplatsen och Venedig. Kampanilen började byggas på 900-talet där det tidigare antas att ett utkikstorn tidigare stått. Tornet har både tjänat som militärt vakttorn och fyr. Då solen lyste på den brons-klädda toppen blänkte det långväga.
Venedig skakades av en kraftig jordbävning i början av 1500-talet. Kampanilen skadades och renoverades till dess nuvarande utseende. Den störtade dock samman 1902 men byggdes upp igen 1912 som en exakt kopia av det tidigare tornet. Nu installerades dock en hiss.
På torget står också det vackra Dogepalatset där de venetianska dogerna verkade.

S:t Markuskyrkan och Kampanilen på Markusplatsen.

Dogepalatset på torget San Marco Piazza. Torget är alltid fullt av duvor och turister.

S:t Markuskyrkan är, efter Peterskyrkan i Rom, den mest berömda katolska kyrkan i världen. Kyrkan innehåller och pryds av mängder med stöldgods och krigsbyten. Helgonet Markus reliker stals från Alexandria i Egypten och fördes till Venedig på 800-talet. De vilar nu under Markusdomens kupoler. En första kyrka byggdes men den brann ner kort därefter. Den nuvarande kyrkan stod klar år 1094 och är den tredje i ordningen. Det sägs att kyrkan tog 30 år att bygga men över 300 år att smycka. På 1400- och 1500-talet byggdes kyrkan om och moderniserades till sitt nuvarande utseende. I fallet med Markuskyrkan är faktiskt allt som glimmar guld.
Vi klev in i den mäktiga kyrkan, vilken syn! Hela väggarna, taken och golvet är täckt av mosaik i marmor och guld. Alla dess rikedomar och skönhet tog ett bra tag att smälta. Mosaikerna i guld täcker en yta på hela 4000 m².
Det är förbjudet att fotografera inne i kyrkan men det säljs souvenirer och vykort inne i vapenrummet. Var det inte Jesus som en gång i tiden slängde ut försäljare ur templet i Jerusalem därför att han tyckte att de vanhelgade templet?
För att komma ut på balkongen och blicka ut över Markusplatsen från ovan betalar man en liten summa. Här står de fyra guldklädda hästarna från 300-talet före Kristus som är stöldgods ifrån plundringar i Konstantinopel (nuvarande Istanbul) på 1200-talet.

Den mäktiga och fantastiskt vackra S:t Markuskyrkan (San Marco Basilica).
Både utsidan och insidan är smyckad med rent guld.

Dogepalatset (Palazzo Ducale) byggdes på 900-talet. Sedan slutet av 1100-talet har alla Venedigs doger (de högsta ämbetsmännen i republiken under denna tid) bott här. Det har byggts om från och till under åren men sedan 1500-talet har det stått i sin nuvarande skepnad. Palatset har eldhärjats ett antal gånger, då ovärderliga konstskatter förstörts i lågorna. De vackra möblerna som fanns i palatset plundrades av Napoleon när han drog förbi.
Den lilla fortsättningen söder om Markusplatsen är Piazzetta di San Marco (Lilla Markusplatsen) som domineras av två höga pelare. Ett bevingat lejon på toppen av den ena pelaren och S:t Teodor ovanpå en krokodil på den andra. Mellan dessa två pelare avrättade man brottslingar förr i tiden.

Den gamla avrättningsplatsen på Piazzetta di San Marco.
De två pelarna är ett bra landmärke och en populär mötesplats.

Guidningen avslutades och vi hade sedan ett par timmar på egen hand i Venedig. Vi hade en tid att passa för taxibåtsfärden tillbaka till passkontrollen och färjan tillbaka till Kroatien men inte än på några timmar.

Efter att promenerat en bra stund i denna underbart vackra stad kurrade det ordentligt i våra magar. Nu när man är i Italien skulle det allt smaka bra med äkta italiensk pizza, tyckte jag. Vi klev in i en liten pizzeria och såg fram emot italiensk pizza. Vi har sällan blivit så nonchalant och illa bemötta som vi blev på denna pizzeria. Tyvärr minns jag inte vad pizzerian hette.
Efter en stund hittade vi en restaurang som inte var proppfull av turister, "Restaurante Marco Polo". Med förrätt, huvudrätt och efterrätt samt dryck gick notan på 78 000 lire för två personer (cirka 380 kr). Det var absolut ingen lyxmåltid och samma måltid i Kroatien hade kostat mindre än hälften. Staden besöks av flera miljoner turister varje år och priserna är där efter. Kommer man bara undan från turiststråken går det givetvis att finna både bättre och billigare restauranger. Det finns McDonald's och andra snabb-matsställen i Venedig men jag åker inte till Venedig för att käka hamburgare. På de allra finaste caféerna i Venedig, de belägna runt S:t Markusplatsen, kostar en liten kopp cappucino eller kaffe drygt 70 kronor, påtår ingår inte!

Skampåle? Jag hoppas att det är här alla vresiga kypare hamnar.

Efter maten tittade vi runt i svindyra affärer och små butiker. Jag köpte blå (!) choklad i en godisaffär och tittade sedan på vackra maskeradmasker i porslin i en butik med bara masker. Glastillverkningen i Venedig är världsberömd och särskilt på ön Murano tillverkas smycken och prydnadssaker av mycket fin kvalitet. Men även i området runt S:t Markusplatsen finns glastillverkning och vi tittade en stund på glasblåsningen innan vi gick vidare.
Det är lätt att gå vilse i staden. Nu för tiden sitter det gatuskyltar i varje hörn samt skyltar i olika färger (gula leder till Markusplatsen och de vita till Rialtobron) med namnet på vart de leder samt tydliga pilar. En karta är en mycket god investering. Venedig är stort och det tar flera dagar att hinna med de mest kända sevärdheterna, sedan har man alla museerna kvar.

Det är lätt att gå vilse i Venedig.

Det som Venedig ändå är mest känt för och som man genast förknippar staden med är givetvis gondolen. Det är tyvärr svindyrt att åka gondol men är väl något som man kanske ändå har som mål att någon gång få göra i livet. Vi hörde sedan från några övriga deltagare på resan som åkt gondol att gondoljärerna krävde dricks förutom det redan höga priset för åkturen. Många av gondoljärerna var rent ut sagt oförskämda och påträngande när de krävde dricks. Gör alltid upp om priset innan du hoppar i en gondol, annars kan du få en otrevlig överraskning när du sedan ska betala åkturen…

De världsberömda gondolerna i Venedig. Ett kul men dyrt nöje.

Det är inte vem som helst som får bli gondoljär, man måste vara född i Venedig och yrket går i släkten, generation efter generation. Alla gondoljärer har bandkantade hattar, randiga tröjor och svarta byxor. Själva gondolen är svartmålad, detta efter att alla gondoler som fraktade dödsoffer under pesten målades svarta. Under pesten dog ungefär 50 000 invånare i staden.
Andra transportmedel i Venedig är gondolfärjorna (traghettis) och de så kallade vattenbussarna (vaporetti).

Gondolen har blivit symbolen för Venedig.

Efter det att jag ochMarija vandrat runt ett par timmar tog vi taxibåt från Piazzatta del Leoni till hamnen där båten tillbaka till Kroatien väntade. Vi hade turen att komma ombord först på taxibåten och satte oss längst bak där jag fick fritt "skottfält" för min kamera. Vi åkte längs med Canal Grande och passerade under alla de tre broarna; Accademia, Rialto och Scalzi.
Rialtobron byggdes mellan åren 1588 och 1591 av Andrea da Ponte. Bron är 45 meter lång och 22 meter bred. På bron trängs turister tillsammans med små men svindyra affärer.

Den berömda Rialtobron över Canal Grande.

En minst lika berömd bro är "Suckarnas bro" (Ponte dei Sospiri) men den sträcker sig inte över Canal Grande. Namnet kommer från de dömda fångar som måste passera över bron för att komma in i fängelset, det sägs att de suckade högt när de gick över bron.

Suckarnas bro (Ponte dei Sospiri) mellan palatset och fängelset.

Vi passerade passkontrollen och fortsatte med färja tillbaka till Kroatien och vårt hotell i Opatija. En heldag i Venedig är alldeles för kort tid men ett bra smakprov. Till Venedig vill jag definitivt resa tillbaka igen.

Jag skall inte bara tala gott om Venedig. Innan man gör ett besök här skall man vara förberedd på att det är vackert men skitigt. Kanalerna stinker ibland bokstavligen skit (värst är det varma sommardagar då solen värmt upp vattnet ytterligare). Venedig är ingen billig stad, så långt bort från S:t Markusplatsen ju billigare är regeln, men det är fortfarande dyrt .
Service, vänlighet eller ett leende från serveringspersonal eller affärsinnehavare var något vi inte såg skymten av. Bli nu inte avskräckt ifrån att åka hit. Det är, trots priserna, värt vartenda öre att åka hit.

Polisbåtar i Venedig.


Gondoljärer med sina svarta gondoler.

 

Några nyttiga ord och fraser på italienska;

Hej = Ciao
Hej då = Arrivederci
Ja = Sì
Nej = No
God dag = Buon giorno
God kväll = Buona sera
Hur är det? = Come sta/-i?
Bra, tack! =Bene, grazie!
Tack = Grazie
Varsågod = Prego
Ursäkta = Scusi
Jag förstår inte = Non capisco

Filmtips inför en resa till Venedig:

• Casino Royale (2006): Den 21:a James Bond-filmen och den förste med Daniel Craig som agent 007 med rätt att döda. Venedig förekommer som inspelningsplats, bland annat ser man de välkända kanalerna, Accademiabron och Markusplatsen (Piazza San Marco) i filmen.
• Indiana Jones and the Last Crusade/Indiana Jones och det sista korståget (1989): Den tredje filmen med arkeologen och äventyraren Indiana Jones (Harrison Ford). Filmen utspelar sig 1938 och denna gång återförenas Indiana Jones med sin far Henry Jones (Sean Connery) i jakten på den heliga graalen. Sökandet tar dem till bland annat Venedig.
• Italiensk for begyndere/Italienska för nybörjare (2000): Filmen kretsar kring några människor som går en kurs i italienska tillsammans. De är alla singlar och är ensamma men kursen för dem samman. Då deras kursledare helt plötsligt får en hjärtinfarkt bestämmer sig kursdeltagarna för att åka till Italien. Färden tar dem till Venedig.
• La Femme Nikita/Nikita (1990): Fången Nikita (Anne Parillaud) får en chans att undslippa sitt fängelsestraff. Hon får en ny identitet och tränas att bli en lönnmördare åt den franska regeringen. Ett av hennes uppdrag blir att eliminera en person i Venedig.
• The Italian Job (2003): Ett gäng tjuvar gör en stöt i Venedig men blir lurade på bytet av en förrädare bland dem. Denna film bjuder på några minnesvärda actionscener i Venedig men så fort de lämnar staden och Italien blir filmen betydligt sämre.
• Moonraker (1979): Detta är den elfte James Bond-filmen. James Bond (Roger Moore) får i uppdrag att undersöka försvinnandet av en rymdfärja. James Bond anländer till Venedig med gondol och kliver av på Markusplatsen (Piazza San Marco). Andre sevärdheter som förekommer i filmen är bland annat hotell Danieli där Dr. Goodhead (Lois Chiles) bor samt Venedigs kanaler där James Bond jagas av skurkar och åker i en motorförsedd gondol.
• The Talented Mr. Ripley (1999): Tom Ripley (Matt Damon) är en skicklig bedragare och lögnare som en dag får i uppdrag att hämta hem rikemanssonen Dickie Greenleaf (Jude Law) från Europa. Tom lyckas till en början charma både Dickie och dennes flickvän Marge (Gwyneth Paltrow) men efter ett tag tröttnar Dickie på honom. Det är då Tom bestämmer sig för att göra allt för att fortsätta kunna leva ett liv i lyx, oavsett hur långt han måste gå. En stor del av filmens handling utspelar sig i Venedig.
• The Tourist (2010): Angelina Jolie och Johnny Depp i världens mest romantiska stad. The Tourist bjuder på otroligt vackra scener och vyer över Venedig men filmen är verkligen riktigt pinsamt usel

 

Med reservation för förändringar som skett efter juni 2001.