SLOVENIEN
Postojnagrottan
Slovenien är det land som drabbades minst av inbördeskriget i det forna Jugoslavien. Landet är inte större än Värmland och har drygt 2 miljoner invånare. Trots landets lilla yta så finns det otroligt mycket att se. Vackra pittoreska byar i djupa dalar omgivna av höga berg, över 7 000 grottor och storslagen natur är något som man får på köpet vid ett besök i detta lilla land.
Landskapsbild från Slovenien. I de djupa dalarna trängs små vackra byar.
Jag och min vän köpte biljetterna för denna dagstur i Opatija, Kroatien. På hotellets anslagstavla gjordes det reklam för denna utflykt. Jag och min vän köpte varsin biljett för 230 kuna/person.
Knappt två kilometer från staden Postojna ligger den världsberömda grottan med samma namn (Postojna Jama). Detta är Europas största droppstensgrotta och Sloveniens i särklass mest kända och besökta turistmål. Alldeles nedanför ingången till grottan rinner floden Pivka som under miljontals år trängt genom berget och skapat detta naturliga underverk. Postojnagrottan hör till en av de vackraste platser jag besökt.
Postojnagrottan var känd under medeltiden men det var inte förrän 1810 som dess egentliga storlek upptäcktes. Man har funnit väggmålningar som visar att man förr jagade björn i grottan för flera tusen år sedan. Grottan håller en konstant temperatur på +8ºC och en luftfuktighet på mellan 95 till 99%. En tjock tröja eller vattentät jacka rekommenderas (det går att hyra tjocka rockar för en mindre summa).
Vanliga skor går bra då det sällan är några större vattenpölar att passera. Inte heller behöver man en ficklampa då grottan haft elektrisk belysning sedan 1884.
Ingången till Postojnagrottan ligger till höger och utgången syns rakt fram...
Vi visade upp våra biljetter för en spärrvakt och följde en kort hall ner till tågstationen. För att komma in i grottan åkte vi med ett litet elektriskt tåg 3 kilometer rakt in i grottan.
Vi susade fram (det känns som att man skall slå i huvudet i taket men man har flera decimeter till godo) genom tunnlar och stora salar och förundrades av naturens skönhet. Enorma stalaktiter hängde från grottaket och stalagmiter stack upp överallt som mäktiga pelare. Allt lyses upp av strålkastare och dolda lampor. I några av de större salarna hänger kristallkronor och det kändes som man befinner sig i Bergakungens sal.
Tyvärr får man varken videofilma eller fotografera inne i grottan. Detta beror främst på två saker; dels för att blixtrarna kan skada grottväggarna och den andra orsaken är att utanför säljs det svindyra vykort och broschyrer med fotografier från grottan. Alla tog kort ändå trots guidens påpekanden gång på gång att fotografering var förbjuden. Jag måste erkänna att jag också tog några kort.
Om du ska fotografera inne i grottan så gör det snyggt. Ha en mindre kamera eller systemkameran i en ryggsäck på magen så du snabbt kan stoppa ner den. Ett annat tips är att ha ljuskänslig film. Jag använde Kodak ISO 400-film och standardblixten till min Canon EOS 300 och det var bara ett fåtal kort som blev bra så pröva med en ännu ljuskänsligare film och ett blixtaggregat.
Stalaktiter i Postojnagrottan. Stalaktiter är de droppstenar som hänger ner från taket.
Stalagmiter är de droppstenar som sticker upp från marken.
Efter den spännande tågfärden klev vi av i den största underjordiska salen, Velika Gora. Väl framme ställde vi oss vid en av fem skyltar som angav på vilket språk guidningen kom att ske på (det finns fem olika skyltar och således fem olika språk). Vi valde den engelska guidningen. Guidningen inuti grottan skulle ta ungefär en och en halv timme.
Velika Gora är den största salen i hela Postojnagrottan.
Under guidningen passerade vi flera salar och rum med märkliga formationer i olika färger. Det tar omkring 10 år för en stalaktit att växa 1mm. En meterhög stalaktit är således 10 000 år gammal!
Turen fortsatte över en smal bro, den "ryska bron". Namnet kommer från att den är byggd av ryska krigsfångar 1916. Bron leder till den 500 meter långa Lepe Jama (beautiful cave) med mängder av stalaktiter och stalagmiter i skiftande färger. Dessa lyses upp av dolda strålkastare och ger ett spökligt intryck. Vi passerade rödfärgade droppstenar och den så kallade "spagettitunneln" som fått sitt namn efter de spagettiliknande stalaktiterna.
Den näst största salen är konsertsalen Koncertna Dvorana med plats för 10 000 åskådare. Akustiken här inne är enorm och ekot lär vandra mellan klippväggarna i sju sekunder!
Droppstensformationer i den mäktiga Postojnagrottan.
I en konstgjord bassäng låg några exemplar av det märkliga djuret olm eller som den också kallas människofisk (Proteus anguinus). Detta lilla ödledjur andas med både gälar och lungor men är helt blint. Olmen är endemisk (= De lever endast i denna region).
Olmarna i bassängen byts ut med andra exemplar efter två månader så att de kommer i kontakt med sin naturliga (för oss mycket onaturliga) miljö igen.
Förr i tiden när dessa små bisarra ödlor dök upp i byarna i regionen efter kraftiga översvämningar trodde invånarna att det var drakungar. När man ser detta udda djur kan man enkelt dra paralleller till sagoväsen som drakar.
Som avslutning på guidningen kom vi fram till the Brilliant Passage. Här finns två pelare, the Pillar column som består av en stalaktit och en stalagmit. Stalagmiten är den vitaste i hela grottsystemet och har fått namnet "the Brilliant". The Brilliant är avtecknad på allt från guidernas uniformer till klistermärken och t-shirts i souvenirshopparna.
The Brilliant Passage med den snövita
stalagmiten the Brilliant.
Runt Postojnagrottan finns flera restauranger och souveniraffärer med förhållandevis höga priser. Det finns andra grottor i närheten som inte är alls så kända eller välbesökta som Postojnagrottan men som ändå är väl värt ett besök (eller kanske just därför). Utan riktiga stövlar och ficklampor så är det ingen större idé att försöka utforska dessa grottsystem.
Efter besöket i Postojnagrottan åkte vi tillbaka till Opatija i Kroatien. Detta var en perfekt halvdagsutflykt, bussen avgick 14.00 utanför vårt hotell och var tillbaka i Opatija runt 19.00.
Postojnagrottan är ett absolut måste för den som besöker Slovenien. Taj Mahal, Kinesiska muren och Pyramiderna i Giza i all ära men grottan är ett underverk, helt och hållet skapat av Moder Jord...
Med
reservation för förändringar som skett efter juni 2001.